Efter alla år som ihärdig kritiker av nämndemannasystemet hade jag tröttnat på min egen röst i den debatten. Trodde jag, tills jag härom veckan läste i mitt numera husorgan NWT att 120 nya nämndemän svurits in i Värmlands tingsrätt de kommande fyra åren. Inget ont om dessa förmodligen hedervärda medborgare men det är – som sagt – väl känt att systemet med politiskt tillsatta nämndemän genom åren har kritiserats för att utgöra ett hot mot domstolarnas oberoende. Politik ska inte ha någon plats bakom domarbordet. Det visar inte minst senare års utvecklingen i Polen och Ungern vars auktoritära regimer har underminerat rättssäkerheten för sina medborgare genom att ersätta oberoende domare med regimtrogna sådana.

I ett försök att ta udden av den till och från (oftast till) uppflammande kritiken mot politiskt tillsatta domare beslutade riksdagen 2014 att nämndemännen inte som tidigare skulle utses i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige utan först ett år senare. Detta är alltså bakgrunden till att de edsvurna värmlänningarna intar sina domarsäten nu i januari, på behörigt avstånd från kommun- och regionvalen 2022. Genom förskjutningen av nämndemännens mandatperioden trodde sig lagstiftaren ”göra det tydligt” att deras uppdrag inte har med politik att skaffa. Ett uttalande som jag redan då menade mer liknade en besvärjelse eftersom de grundläggande problemen med lekmän som rättskipare kvarstår.

Ändå höjdes mina ögonbryn när jag läste i NWT (1/10) hur stadens två stora partier har resonerat i sina interna nomineringsprocesser av nämndemän.

Karlstadssossarna: Vi jobbar hela tiden aktivt med att utöka vårt parti, förklarar Sofia Magnusson, S-ordförande, och fortsätter: Det innebär att vi har många partimedlemmar som är lämpliga kandidater så vi har bara nominerat personer som är medlemmar.

Karlstadsmoderaterna:Vi är öppna för att nominera personer utanför partiet men intresseanmälan om att bli nämndeman har bara gått ut till partimedlemmar. Det är ett väldigt populärt uppdrag så vi har bara nominerat medlemmar, säger Margareta Nisser-Larsson, ledamot i Regionfullmäktige.

Uttalandena visar inte bara på förakt för domstolarnas oberoende ställning utan går på tvärs med statsmakternas, och dess förlängda arm Domstolsverkets, ambition att minska det politiska inflytandet i rättskipningen. I bästa fall påskyndas den processen av Karlstadspolitikernas provokativa gynnande av egna partimedlemmar.