Det hör inte till vanligheterna att folk kommer fram och rycker kampanjmaterialet ur handen på en, men det gjorde alltså John och det med orden: Jag vill veta vad ni moderater har gjort för oss registrerade hemlösa??

Jag tyckte inte att jag hade ett trist liv tidigare, men vilken skillnad det är att vara politiker! Och förklaringen är just – mötena. Då syftar jag inte på de i för sig stimulerande (nåja, oftast i alla fall) sammanträdena med tjänstemän, regeringsföreträdare och, förstås, riksdagskolleger. Jag tänker framför allt på mötena med väljarna, däribland John som jag i dag snackade med länge och väl vid Hornstull där vi Högalidsmoderater kampanjande i höstrusket.

Nu hann jag inte svara på Johns fråga förrän han sken upp som en sol där mellan byggnadsställningarna och berättade att han sedan två veckor bor i en egen lägenhet i Tumba. Nej, John har inte slutat med ”tjacket” och han ursäktade att han sluddrade (hade redan hunnit klämma i sig ett par, tre starköl) men han önskade mig och ”partiet” lycka till. John tycker att jag är en ”föredömligt saklig debattör” (puss!) och han kan inte tänka sig en bättre finansminister än Anders Borg!

Framåt 13-tiden var det dags för oss kampanjande guljackor att packa ner vår valpropaganda och bege oss till Maria Bangata där resten av gänget så fint ombesörjt Högalidsföreningens traditionsenliga glögghappening med massor av gottis (fråga en diabetiker) i form av skumtomtar, pepparkakor, ischoklad, glögg med mera.

Klockan har blivit kväll och jag gläds åt en hellyckad dag med partikompisarna på Södermalm! Och yes, det lokalaktiva partilivet är en bidragande orsak till att mitt liv är ett snäpp mer spännande nu än då.