Har i princip ägnat dagen åt att plugga in riksdagens sevärdheter. För har man som jag avtjänat halvtid som ledamot utan att guida besöksgrupper en enda gång, så är det hög tid att göra det. I kväll debuterade jag alltså i rundtursbranschen. Försökskaninerna var en hyfsat stor skara kulturellt intresserade Sweor. Tack och lov gillade de  politik också! Som helhet blev kvällen mycket lyckad, med ett längre stopp i den moderata riksdagsgruppens Förstakammarsal. Där höll jag låda i en halvtimme om livet i politiken medan de kultiverade damerna satt lyssnande i bänkarna för att sedan ställa frågor av det knivigare slaget. Ett exempel: Varför inbillar vi Stockholmspolitiker oss att vi får så mycket gjort? Hörde mig själv börja rabbla att det har planterats en massa träd längs med Hornsgatan, att lyftkranar likt en ljuskrona lyser upp staden om natten (i klartext – stan växer så det knakar) och … tja, vi inbillar oss inte …

Någonstans där kom jag på att jag ännu inte hade visat sällskapet den tjusiga Sammanbindningsbanan. Jag gjorde Sweorna särskilt uppmärksamma på mattan med gröna eklöv, den ligger ovanpå en linoleummatta (fjärde stycket i den länkade bloggposten) och har alltså samma motiv som originalmattan, tillverkad 1905 i Tyskland. Jo, det blev en hel del skratt och ett bra avslut. För att inte tala om munterheten när jag  berättade historien om varför den öppna spisen i Sammanbindningsbanan en gång i tiden murades igen, för att småningom åter letas fram under murbruket. Den storyn återkommer jag till.

På morgondagens agenda står lunch med Svensk Energis Inger Abrahamsson och höstmingel på finansroteln i landstingshuset. Men tidig uppgång blir det hur som helst på grund av P1 Morgon klockan 07.20.

Min motståndare denna gång är den pensionerade hovrättslagmannen Olle Ekstedt. Jepp, vi tycker olika om nämndemannasystemet. Missa inte debatten!