I höstas beslutade den moderata partistämman i linje med min motion, nämligen att surrogatmoderskap ska utredas, det är ett ställningstagande som jag har jobbat för ganska länge.

Tvärtemot vad samma partistämma beslutade i oktober gick partiledningen i december med på att utreda en lagstadgad skyldighet för riksdagspartierna att öppet redovisa privata partibidrag. Visst överraskades jag av den plötsliga omsvängningen, men framför allt blev jag skitglad över att mitt parti kommit på bättre tankar.

Lägg till debatten (ungefär 12.56 in i inslaget) under årets sista skälvande vecka om politiskt tillsatta lekmannadomare i våra domstolar. Nej, det är korrekt, jag gillar inte det systemet. Och nu tycks justitieministern inte göra det heller!  Innan jag helt uppslukas av hybris sätter jag punkt för min nyhetskrönika här.

Måhända har den milda vintern gjort mig vek för brrrr, minus 11 grader är kallt! Det konstaterade jag i förmiddags på isgatan när jag testgick julklappsbroddarna. Ja, alltså gummistropparna med dubbar och kedjor som man trär över stöveln (eller joggingskorna) för att slippa halka omkring, stå på öronen och bryta armar, handleder och lårben.

På tal om dubbar. Häromdagen rapporterade Ekot om det senaste rönet från Stockholms universitet avseende dubbdäcksförbudets inverkan på Södermlamsbornas hälsa. Om jag förstod saken rätt är risken större att vi som är bofasta kring Hornsgatan dör av de elaka små partiklarna som dubbarna river upp än att vi omkommer i olyckor till följd av dubbdäcksförbudet. Nog om dubbarna för denna gång, men jag återkommer i frågan. Sista ordet är inte sagt.

Så här på årets sista dag vill även jag sända en nyårshälsning till kära vänner, och – för all del – mindre kära sådana.

Jag gör det med en nyårsbrasa i skogsbrynet ackompanjerad av en vinterblek sol som lyser upp bergsåsen längst i öster där Orion om några timmar kliver upp på stjärnhimlen.

Gott Nytt År!