Även i den värmländska granskogen har nyheten nått fram om häktade misstänkta terrorister. De gripna förnekar så klart att de planerade att begå terroristbrott mot Jyllands-Postens redaktion.

De flesta minns nog att den islamistiska vreden tog fart när tidningen publicerade Kurt Westergaards Muhammedteckningar. Men Jyllands-Posten stod upp för yttrandefriheten. Det gjorde även Nerikes Allehanda när man publicerade konstnären Lars Vilks vanvördiga rondellhundar föreställande samma profet.

Nej, det uppskattades inte av alla, milt sagt. Men även profeter och profetissor måste i ett profant och åsiktstolerant land tåla att avporträtteras om än syftet bara är att provocera. I detta fall en onödig och sårande provokation enligt många. Visst, men yttrandefriheten är så viktig att också sådant måste vara tillåtet. Om det har jag skrivit här.

För tillfället finns inte så mycket att säga om det inträffade polisingripandet mot misstänkta terrorister mer än att säkerhetspolisen i Danmark och Sverige verkar ha gjort ett styvt jobb. Vapenbeslag och annat tyder på att de gripna den här gången inte är lika oskyldiga som i Göteborg härförleden.

Men allt är inte storpolitik, konstaterade jag i eftermiddags under en paus på hemlighuset.

För har ni sett, radion som normalt ser till att besökaren inte missar en ekosändning ens på dasset, den lilla manicken har frusit fast i – just det – locket!

På tal om utedass – docenten Johan Tralau skriver tankeväckande om den där tunnan i Svensk Tidskrift.