Veckans medieståhej (tänker inte här på Ekots självmål) tog fart efter Agendas partiledardebatt. Kristdemokraternas Ebba Busch kom i en vit kortärmad klänning som rätt dramatiskt avvek från de övriga partiledarnas val av färger och snitt på sina mer alldagliga kreationer. Efter att ha löpt några gatlopp i sociala medier på grund av råd och dåd om kvinnors midjemått, hårfärg med mera, är jag numera sparsam med kommentarer till politikers klädval. Lika ängslig vid tangentbordet var inte Borås Tidnings Boel Ulfsdotter.

Under vinjetten ”MODEKRÖNIKA” analyserar Ulfsdotter vad KD-ledaren egentligen ville säga med att bära en ”vit, 1950-talsinspirerad holkärmad cocktailklänning”. Det fick Ulfsdotter att hamna i blåsvädret, ja hon fick till och med sitt eget utseende (!) och klädval ifrågasatt. Självaste kulturministern Amanda Lind har tagit avstånd från BU:s krönika och förklarat att den uttrycker ”inget annat än objektifiering, misogyni och sexism”. Lite Ungern/Polen-varning – kan jag tycka – när en minister med ansvaret för oberoende medier i sin statsrådsportfölj, dömer ut en tidningsskribent som skriver på ett sätt som inte faller ministern i smaken.

När Miljöpartiets Märta Stenevi och Liberalernas Nyamko Sabuni i onsdags (5/5) var inbjudna till Aktuellt för att debattera någon sakfråga som jag nu har glömt var de båda, liksom nyhetsankaret Nike Nylander, klädda i vita plagg. Dagen därpå debatterade riksdagen det grova och dödliga våld mot kvinnor och upp i talarstolen steg i tur och ordning Centerns Annie Lööf, Liberalernas Juno Blom och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar – samtliga med något vitt klädesplagg. Tredje vice talman Kerstin Lundgren i vit topp under vit kavaj var inget undantag. Samma kväll i TV4:s Nyheter kommenterades riksdagsdebatten och såväl den kvinnliga nyhetsuppläsaren som den inbjudna kvinnojourskvinnan var klädd i vitt. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att Ebba Busch i veckan har fått stark uppbackning från höger till vänster för sin vita klädsel. Jag anar några ugglor i mossen, återkommer strax till varför.

Debatten om KD-ledarens klänning har flera lager. Men övergripande för att diskussionen över huvud taget har kunnat uppstå är vår samtids besatthet av petimetriga jämställdhets- och genusfrågor.

Boel Ulfsdotter har kritiserats för att hon förminskade Ebba Busch. Men de som förminskar EB är ju Ulfsdotters kritiker. För självklart visste KD-ledaren vad hon gjorde och vilka reaktionerna skulle bli, när hon valde att delta i den TV-sända partiledardebatten i vit klänning. Om vi utgår från att det inte var en ren slump att politikerna, talmannen och nyhetsankarna i veckan klädde sig i vitt utan att de gjorde det medvetet av solidaritet med Ebba Busch och mot Boel Ulfsdotter, då är det ingen avancerad gissning att EB tycker att hon har haft en ganska bra vecka på jobbet. Sedan misstänker jag att nyhetsankarna och politikerna, inklusive talmannen, kanske inte klädde sig i vitt bara av solidaritet med Ebba Busch utan för att de också såg en chans att demonstrera att de har de rätta feministiska åsikterna. Därav mina ugglor i mossen.

Det var förutsebart att Boel Ulfsdotters krönika skulle leda till grova påhopp. Mina egna kommentarer kan sammanfattas i två meningar. 1) Som tolerant bör man tolerera andras intolerans, så länge det bara handlar om åsikter. 2) Ingen kan helt undvika att fundera på hur man uppfattas. Så varför denna metadebatt om vad som får och inte får sägas om kvinnors klädsel? Har jämställdheten i det här landet inte kommit längre än att en kolumnists låt vara elaka kommentar om en kvinnlig politikers klädval blir närapå en riksangelägenhet? Så beklämmande och proportionslöst. För som Borås Tidnings chefredaktör Stefan Eklund förklarade för Sverige Radio (ungefär 00:50 in i inslaget) apropå det lämpliga i att publicera Ulfsdotters krönika:

– Man måste kunna tala om vilka signaler kläder sänder.

Fotnot: På ett seminarium i Almedalen en gång i tiden lyssnade jag på en kommunikationsstrateg som undervisade att om man vill få ett auditorium att lyssna på sitt budskap ska man inte klä sig på ett sätt som stör budskapet. Själv var föreläsaren klädd i svart tröja och svart kjol med ett neonfärgat skärp om midjan. Som ni förstår funderar jag fortfarande på det här.