Många har haft synpunkter på DN:s grepp att göra klimataktivisten Greta Thunberg till chefredaktör för en dag. SvD:s chefredaktör Anna Careborg varnar för att journalistikens oberoende riskeras. DN:s dito Peter Wolodarski hävdar motsatsen. SVT eldade på debatten och tussade ihop båda cheferna här. Nättidningen Kvartals veckopaneler har avhandlat ämnet i omgångar (här och här). Aftonbladets Lena Mellin närmast avfärdar Wolodarskis innovation som ett pr-trick medan Expressens krönikör Elisabet Höglund larmar om haveri och journalistisk skandal.
Mest ett jippo, tänker också jag, samtidigt som jag får en dejavu-känsla när jag i minnet återvänder till tiden då min forna arbetsgivare om inte bokstavligt så bildligt hoppade ner i de Gula båtarna för att rädda nödställda på Medelhavet. Detta var under den akuta flyktingkrisen 2015-2016 och Schibsted, ägare till både SvD och Aftonbladet, drev insamlingskampanj till förmån för Sjöräddningssällskapet som därigenom kunde skicka två bemannade båtar till Medelhavet för att rädda flyktingar från att drunkna. Tidningarna hade journalister på plats som rapporterade hem till redaktionerna (bla här och här) om människoliv som räddats tack vare insamlingskampanjen. En kampanj som blev såväl nationellt som internationellt prisbelönt.
Så till frågan: Innebar tidningskoncernens armkrokande med Sjöräddningssällskapet att tidningsredaktionernas journalistiska oberoende äventyrades? Ja, faktiskt. För lek med tanken att parallellt med de Gula båtarnas behjärtansvärda insatser på Medelhavet, hamnade Sjöräddningssällskapet i blåsväder, om uttrycket tillåts, efter avslöjanden om oegentligheter och brott. Kunde detta ha påverkat SvD och Aftonbladets nyhetsrapportering så att skandalerna på Sjöräddningssällskapet hade tonats ner? Och skulle läsarnas förtroende för sin tidning ha tagit skada? Svaret på de båda hypotetiska frågorna är ja.
Risken må vara liten för att DN:s journalistiska oberoende och läsarnas förtroende påverkas negativt av att tidningen knyter till sig Greta Thunberg inte som debattör utan som medarbetare, om så bara för en dag. Men den faran kan inte uteslutas, där har Anna Careborg rätt och Peter Wolodarski fel. Misstänker att Careborg nog är rätt glad att hon ännu inte hade avancerat till chefredaktör när hennes tidning kampanjade för att rädda flyktingar på Medelhavet.