För att få perspektiv. Sveriges statsbudget uppgick 2014 till 862 miljarder kronor. I dag har Grekland fått löftet att låna cirka 800 miljarder kronor på tre år av euroländernas skattebetalare. Detta ovanpå en tidigare beviljad och obetald låneskuld på 3 000 miljarder kronor. Svindlande.

Helt klart ställs nu stentuffa krav på Grekland för att sanera landets vanskötta statsfinanser, reformera statsapparaten, bredda skattebasen och på sikt säkerställa landets återbetalningsförmåga. Men därifrån till att anklaga euroländerna för odemokratiska fasoner? Eller tycka synd om Grekland?

Nej.

Det grekiska folkets valda representanter bestämmer suveränt redan i veckan om Grekland ska lämna eurosamarbetet eller undvika statsbankrutt genom att gå med på långivarnas erbjudande om ett nytt gigantiskt lånepaket. Kan i sammanhanget nämna att efter jag kollat av med grannkanalen bredvid (twitter) om det finns något som Grekland i dessa kristider inte behöver få ordning på har jag fått svaren: fetaosten, vänligheten, kulturen, oliver, souvlaki och – vädret.

För att inte tala om moussaka och keftedes!

Valet är fritt, och ibland till och med svårt. Det är så det brukar fungera i en demokrati.