Handlingar, handlingar, handlingar. Promemorior, promemorior, promemorior. Frågor – svar, frågor – svar, frågor – svar. Ni anar oredan? Jag är inget under av administrativ begåvning.
Därför sneglade jag imponerad och storögd på kollegerna runt bordet som vid dagens sammanträde lugnt och sansat staplade granskningsärendena framför sig, vart och ett insorterat i egen pappersmapp. Ja bortsett från min partibroder och bordsgranne Patrick Reslow som hade rubbet i paddan.
Vi riksdagsledamöter i KU har på allvar gått in i granskningsfasen av regeringens och statsrådens göranden och låtanden. Dagens sammanträde varade i närmare tre timmar. Resten får ni tänka ut själva.
Så med ett par timmars försening infann jag mig hos riksdagsförvaltningens avdelning ”Nycklar & kort”. Där fotograferades jag och fick mitt passerkort förnyat. Det nuvarande går nämligen ut i april. Man börjar bli gammal i gården …
Vad jag gjorde sedan? Ilade till kontoret i ledamotshuset så klart, om än med en gir förbi materielskåpet på plan 3 som jag fräckt tömde på ALLA pappersmappar! (Förlåt!)
Åter på rummet var det bara att börja sortera KU-handlingarna. Det tog sin tid. (Men jag kollade under tiden på en fascinerande film med kända skådespelare, min insats i inlägg 16 eller om det är 17). När voteringsklockan ljöd 15.52 lämnade jag rummet glad och nöjd – för där på skrivbordet låg en diger hög KU-ärenden insorterade i var sin mapp!
Som förspel till kammarens votering äntrade partibroder och tillika KU:s ordförande Andreas Norlén talarstolen och slutförde därmed KU:s uppdrag med att föreslå riksdagen nya riksrevisorer.
Jag tycker det är högtidligt när människor får jobb som godkänns och bekräftas med ett klubbslag av Sveriges högsta politiska församling. Därför kändes det tråkigt att talman Urban Ahlin inte hälsade de nyvalda riksrevisorerna – som mangrant hade bänkat sig på åhörarläktaren – välkomna till sina viktiga uppdrag eller ens släppte fram en applåd från kammaren så att vi ledamöter hade fått visa vår uppskattning och respekt för den oberoende riksrevisionens nya ämbetsmän.
Men jag hoppas verkligen att de nya riksrevisorerna Susanne Ackum och Ulf Bengtsson greppade armen på Margareta Åberg (riksrevisor och nu också med administrativt ansvar, eller enklare uttryckt riksrevisionens chef) och gick ut och svingade en bägare för att fira sina upphöjelser.
Grattis!