Under tisdagen har rapporterats i radio och tv att regeringen inte kommer att föreslå förbud mot eftersupning i trafiken. Ja, det vill säga en straffbestämmelse tänkt att slå till mot bilförare som efter att ha orsakat en trafikolycka intar alkohol för att dölja att hen var onykter redan vid olyckstillfället. Det är nämligen inte helt ovanligt att rattfyllerister går fria genom att de, när polisen kommer med alkomätaren, påstår att de satt i sig stora mängder sprit för lindra chocken och spänningen som uppkom på grund av olyckan.
Stötande? Jo kritiska röster har redan höjts. Förväntade sådana från etablerade nykterhetsförespråkare men också från politiker av skilda partier. Det var ju trots allt ett enigt socialutskott – en enig riksdag – som 2011 i ett tillkännagivande till alliansregeringen uttalade:
Utskottet är medvetet om att frågan om kriminalisering av eftersupning är komplex och har övervägts tidigare, bl.a. i samband med utredningen Rattfylleri och sjöfylleri (SOU 2006:12). Utskottet menar dock, i enlighet med vad som framförts i motion So5 (S) yrkande 5, att det finns starka skäl för en kriminalisering av eftersupning. Ett enigt utskott föreslår därför, med bifall till motionen, ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag med en sådan innebörd.
Men nu har remissinstanserna sagt sitt och påpekat att en kriminalisering av eftersupning kan strida mot grundläggande rättsstatsprinciper. Inte minst Europakonventionens regler om en rättvis rättegång – i detta fall att man som brottsmisstänkt inte ska straffas särskilt för att man har förstört bevisning mot sig själv.
Och som justitieminister Morgan Johansson flaggade för redan i fredagens interpellationsdebatt mot partibroder Andreas Norlén om regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden, bör regeringen nog inte tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om kriminalisering av eftersupning. Detta med hänvisning till att både utredaren och remissinstanserna ställt sig negativa till en sådan lagstiftning (anf. 26 i riksdagsprotokollet).
Klokt av Johansson att lyssna på juristexpertisen. Och beklagligt att alliansregeringen inte kunde hålla huvudet lika kallt när en högljudd och nästan hysteriskt upptrissad opinion krävde samma 0,2-promillegräns till sjöss som vid trafik på väg. Trots att förhållandena är fundamentalt annorlunda. Jag hoppas verkligen att riksdagen i sinom tid inser att den bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att att 0,2-gränsen till sjöss ska tas bort – eller i vart fall höjas till lägst 0,5. Det vill säga som jag har motionerat om här.