En måndag i riksdagsledamotens liv fylls för det mesta av valkretsaktiviteter av olika slag. Men är man däckad av en högeffektiv influensa skriver man hellre en debattartikel i aktuellt ämne som jag hoppas ni får läsa i Metro på torsdag. Om – Gud förbjude – inget värre än Köpenhamn kommer emellan.
I en lucka mellan dagens avklingande nys- och hostattacker blev jag intervjuad av lagom aggressiv manlig reporter på Dagens Industri angående storleken på riksdagsledamöternas arvoden. Men är man konfliktorädd (som jag) ser man inga större problem med att riksdagsarvodet uppgår till 61 000 kronor. Som jag förklarade här – jag är värd det! Men som sagt, morgondagens DI kan säkert bli svettig läsning – för den egna pressavdelningen. (Fast jag har så klart förvarnat, så lydig är man numera.)
Måndagar är också lika med att plöja handlingar inför nästa dags sammanträde i Konstitutionsutskottet. Särskilt mycket läsning är det nu då KU är inne i granskningsfasen av regeringen och statsråden. Med detta sagt – sträng sekretess råder tills vidare.
Till sist vill jag gärna puffa för en nyspunnen blogg. Efter drygt 40 år i rikets tjänst tillåter sig älskade maken att rätt frispråkigt dilla om ditten och datten. Inte minst ger han sin syn på regeringen Perssons utnämningspolitik, under fliken levnadsbeskrivning (1998-2013). Den politiken har påverkat även mitt liv.