Nils Horner svarade inom ett dygn

“Det är någon form av skottlossning som pågår här.”

Jo, det var det minsta man kunde säga. Kulorna ven i gränden varifrån han rapporterade. Det var efter en nyhetssändning i den stilen som jag trotsade min blyghet och mejlade Nils Horner. Jag frågade rent ut vad det var som drev honom att ständigt befinna sig i dödens närhet? Jag vågade till och med säga att det vore kul att få prata med honom om saken över en kopp kaffe nästa gång han var i Stockholm.

Nils Horner svarade inom ett dygn. Han tackade ja till en fika men underströk att det kunde dröja, och förklarade sin “dumdristighet” med att han förmodligen led av en “psykisk defekt” – han kunde inte tänka sig att jobba på något annat sätt.

Detta är nog fem år sedan. Och jag läste hans mejlsvar gång på gång på gång.

Sedan slängde jag det. 

Svårt att svälja.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.