Kommer hem efter ännu en dag i demokratins tjänst. Först nästan två timmars krävande sammanträde i Skatteutskottet (intressant det där med bolagsskatten och EU:s momsdirektiv). Sedan snabblunch i kafét med partibröderna Lars Beckman och Ulf Berg. Tack för skön andningspaus! Åter på tjänsterummet vidtar febril aktivitet. Förutom telefonsamtal som ska ringas, mail som ska skickas och inlägg som ska förberedas inför eftermiddagens IP-debatt väntar hundra saker som bara måste göras. (Det gick så där).

IP-debatten förresten här (och mig kan man alltså se och höra via länken Maria Abrahamsson).

Därefter ordinarie tisdagsmöte med den moderata riksdagsgruppen, och som vanligt gäller i detta sammanhang munkavel också för mig. Något har man ju lärt sig. Men vågar mig nog ändå på att avslöja att i dag gästades vi av infrastrukturministern. Rätt kvinna på rätt plats, säger jag. Catharina Elmsäter-Svärd är en förebild i politiken av den hårdare skolan.

Så kommer jag hem till Söder. Trött och tacksam för att jag i sista stund bokade av mig från den annars lika traditionstunga som trevliga/givande mottagningen för riksdagens ledamöter hos Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) .

I stället sätter jag på teven och Go’kväll fyller rummet. Där runt barbordet i tv-studion sitter en för mig okänd man och recenserar regeringens skattesänkningar. Fritt analyserande mynnar småningom ut i att människorna nog är mätta nu. Ja, mätta på regeringens skattesänkningar. Oklart vem som är programledare men ingen där runt barbordet säger emot snubben som argumenterar emot regeringens skattesänkningar …

… som framför allt ”drabbar” dem med vanliga inkomster.

Det sista var min kommentar, är väl bäst att tillägga. Stort tack förresten till er som i det interna provvalet gav mig stöd för min kandidatur till Sveriges riksdag en mandatperiod till!