Till vänster om Kungsträdgårdens scen (om man kommer från Café Opera) satt han liksom som uppflugen på locket på en drygt metershög soptunna i grön plast med hjul. Han satt i skräddarställning, ansiktsuttrycket var apatiskt.

Den böjda kroppen, placerad på den rätt märkliga platsen, med benen i kors – den bilden fastnade i minnet. Så morgonen därpå, efter att dåvarande statsminister Göran Persson hade meddelat att Sveriges utrikesminister Anna Lindh avlidit av sina skador, då ringde jag Stockholmspolisens tipstelefon och berättade om mannen på soptunnan.

I kväll framför scenen i Kungsan, ett stenkast från platsen där soptunnan stod, ett stenkast från NK där Anna Lindh anfölls, var vi många som samlades för att hedra hennes minne, tillsammans med Socialdemokraterna och delar av Artistsveriges grädda. Det var starkt.