I den ena vågskålen är pengarna slut, Northland Resources har en halv miljard kronor i obetalda/förfallna räkningar. I den andra vågskålen ligger flera miljarder kronor i investeringar. Satsningar som har fört det goda med sig att inflyttning har ökat till kommunen, inte minst unga kvinnor, fler bostäder byggs, platserna i barnomsorgen ökar, något som ger de luttrade pajalaborna nytt livsmod, gruvdriften är igång, världsmarknadens efterfrågan på malm är glödhet, gruvan ligger där den ligger och går inte att flytta.

Ett antal av dessa positiva omständigheter var säker avgörande för Luleå tingsrätts beslut att bevilja företags-rekonstruktion. Nu har företaget tre månader på sig att hyfsa ekonomin, det vill säga få in friskt nytt kapital i rörelsen.

Om det inte vore för att vi ledamöter i Skatteutskottet helt nyligen besökte Norrbotten, och då också det krisande gruvföretaget, skulle förmodligen dagens besked om företagsrekonstruktion ha gått mig spårlöst förbi.

Men inte nu.

På plats kände jag pajalabornas spirande framtidstro grundad på Northlands gruvdrift. Och som en ren och skär solidaritetshandling trotsade jag fåfängan och drog vid lunchtid ner luvan som förärades Skatteutskottets ledamöter på besök i Pajala. Den värmde mina öron under dagens skidtur och dito fikapaus, här vid den frusna badsjön Kymmen.