Jo, ja, hm – jag är nog en rätt otäck person. Förstår det av vissa mejl och twitterreaktionerna med anledning av min medverkan i fredagens P1 Morgon om Rut-avdraget. Men faktum är – och det gör mig förmodligen bara ännu otäckare – jag har inte ett dugg svårt att leva med den kritiken.

För själv tycker jag att det är alla tiders att vi i svensk politik äntligen har fått en tydlig ideologisk konfliktyta där allianspartierna står upp för att alla jobb behövs, ja, även sådana som går ut på att städa, laga mat, rengöra matsilvret  eller blanda drinkar, medan socialdemokraterna menar att Rut-jobb är lika med skitjobb. Strunt samma att Rut-jobben betyder så oerhört mycket för de människor som utför jobben, ofta tidigare arbetslösa kvinnorna av utländsk härkomst.

Okej, lugn och fin, jag djupandas och räknar till tio och fortsätter fila på anförandena som jag ska hålla i kammaren på onsdag, bland annat om Rut-läxhjälpen.

Men är det verkligen bara vi i alliansen som tycker att alla jobb behövs, i en tid när varslen står som spön i backen? Eller är det bara partitaktiserande avsikter som ligger bakom råskället mot Rut?