Därför bör Maria Abrahamsson inte omväljas till riksdagen 2014. Så avslutar Leif Magnusson, ordförande i Svea hovrätts nämndemannaförening, sitt inlägg i senaste numret av Nämndemannen. Hela tidningen är ett enda flammande försvar för det alltmer ifrågasatta systemet med lekmannadomare i våra domstolar. Men egenintresset förnekar sig inte, tänker jag. Och var så säker, debatten kommer att gå vidare både i medierna och i riksdagen, det ska jag bli kvinna för. Inte för att reta min partibroder Magnusson och Sveriges drygt 8 000 nämndemän utan därför att yrkeskunnande och juridisk kompetens är ett oavvisligt krav i domstolsprocessen. Rättssäkerheten är för viktig för att överlåtas åt amatörer.
Det var alliansriksdagsgrupp i kväll. Vilken härlig syn med de fyra allianspartiledarna sida vid sida där framme vid podiet! Nej, som vanligt kommer inte ett ord över mina läppar om vad som avhandlades, mer än att stämningen var avspänd och hjärtlig.
Kyliga blickar mötte jag däremot hos en och annan efter helgens twitterinlägg. Sura på ni, men det var inte alls avsett som kritik mot regeringens utrikes- och vapenexportpolitik utan mer ett uttryck för frustration över försvarsministerns sätt att svara på frågor i Ekots lördagsintervju. Men i sådana lägen, då min lojalitet ifrågasätts, brukar jag tänka: Mina väljare finns inte i den moderata riksdagsgruppen, ej heller i de övriga allianspartiernas riksdagsgrupper. Mina väljare finns i Stockholm, det förhåller jag mig till.