Man är ju inget blötdjur direkt men i kväll var jag deprimerad när jag lämnade Expressen och Niklas Svenssons politikerbar på Hilton.  

Jag kom dit strax före utsatt tid, beställer ett glas vin och parkerar mig i en fönsternisch bredvid goda vänner – Anders och Cina Gerdin. Vi blickar ut över Söder Mälarstrand och nej, vad är det som händer? En drös cyklister har hoppat av sina tvåhjulingar och … jo, där är en ryggtavla som pumpar upp och ner ovanpå något som måste vara en liggande kropp. Hjärtmassage. En löpare springer förbi, han kastar en blick på kroppen sen åter på pulsklockan och springer vidare. Ambulansen är äntligen framme.

Under tiden välkomnar Niklas Svensson finansminister Anders Borg och Socialdemokraternas Magdalena Andersson upp på scen. Två budgetalternativ bryts mot varandra. Jag sneglar mot Söder Mälarstrand. Ambulansen står kvar. Magdalena Andersson talar så fort och oartikulerat att jag inte helt uppfattar vad hon säger, men hon tycks i alla fall mena att Sverige befinner sig på ett sluttande plan. Ja, på grund av Anders Borgs ekonomiska politik. Det vill säga just den politik som tidigare i år fick Financial Times att utse Borg till Europas smartaste finansminister. Här någonstans i Magdalena Anderssons framträdande vill jag bua, men gör det så klart inte. Inväntar i stället ett tillfälle att applådera finansministern, det infinner sig snart och jag får med mig en del av publiken. Skönt.

Så säger Magdalena Andersson något som får igång handklappningarna på S-kanten. 1-1.

Ambulansen har lämnat Södermälarstrand. Cyklisterna är borta.

Sedan försöker Andersson pressa finansministern ett varv till, Anders Borg kontrar så vasst och bra att jag tjoar och tar initiativ till ytterligare en applåd från oss alla i lokalen som trots allt håller på regeringen. Det är då jag märker det. Ingen följer efter. Alla, bokstavligen alla, är upptagna med att twittra. Pinsam, jag? Jo, för numera visar vi inte medmänniskor och hjältar vår uppskattning fysiskt på plats utan på distans, via sociala medier. Och löparen som sprang förbi den döende på Söder Mälarstrand sneglade hellre på pulsklockan.

Något har gått förlorat. Något väldigt viktigt.