Jag såg Göran Lambertz i SVT Debatt och tyckte att han borde ha rakat sig och klippt sig, ja till och med ha klätt sig i vit skjorta och slips i stället för att sitta där i tv-studion i en sunkig tröja under kavajen.
Vid morgonens frukost med riksdagsgrupppen försjönk jag i läsning av Benjamin Katzeff Silberstein i SvD och justitierådet Lambertz i DN. Båda avhandlar Quickfallet och jag får en känsla av att Lambertz inte alls är lika tvärsäker som han låter, men det återstår att se som det heter när man inte har en djävla aning.
Regnet öser ner mer än vanligt denna kväll. Vill jag pallra mig i väg till Östermalms IP i morgon förmiddag för att hämta ut bröstlappen med startnummer 5660 innan startskottet går för Tjejmilen? I mitt fall (startgrupp 3) klockan 13.10. Jag tror inte det.
Jag känner mig trött. Inte i benen, men i skallen. I går lyssnade jag och övriga riksdagsgruppen till statsminister Fredrik Reinfeldt i dryga timmen. Jag laddade länge, tog till och med en lugnande tablett och ställde en fråga. Om vad? Inget kul svar så det tänker jag inte upprepa.
Morgonpasset denna fredag inleddes av partisekreterare Kent Persson. Han redogjorde för höstens kampanjplaner och dit hör dörrknackning!
Jag gillar möten med människor i deras dörröppningar. Det är något genuint äkta med att stå där ansikte mot ansikte framför människor och fråga vad de tycker om oss moderater.
Därefter var det dags för finansminister Anders Borg. Snyggot rabblade en hel del om det ekonomiska läget. Till och med jag förstod att det kan finnas satsningar i höstens budgetproposition utöver regeringens satsningar som redan är kända …
Sedan lämnade jag den moderata riksdagsgruppen. Måste ju hinna till den moderata Stockholmskommissionens halvtidskonferens, som jag ingår i. På plats på Moderna Museet tog huvudstadens finansborgarråd Sten Nordin till orda (bilden). Temat var det självklara: Hur vinna Stockholms stadshus för tredje gången?
Stockholmarna gillar oss, känner jag. Nej, jag är inte stöddig, men när jag handlar hos Coop här vid Zinkensdamm där jag bor möter jag en hel del moderater men också en del andra väljare som erkänner att de har kärat ner sig om inte mig så i FREDRIK!
Dje, dje, dje, jag gillar honom också, brukar jag säga. Men det räcker inte. För ska vi Stockholmsmoderater vinna över sossarna i stan i valet 2014 måste vi bevisa att valfriheten i skolan, barnomsorgen och inte minst inom äldrevården också går att kvalitetssäkra.
Eller som Sten Nordin i eftermiddags inpräntade: Stockholmarna ska erbjudas kvalitetssäkrad valfrihet oavsett utförare!
Allt medan det stormar i motståndarlägret!