Steget från älgsafari till riksdagen är inte så långt

Harald kom “rätt” nära. Då talar jag inte om mannen till höger i bild, han heter Kjell. Harald är älgen, Skogens konung, och han chefar över Kjell och Helene Svensson som driver älgparken i Virum.

Det var i måndags som maken och jag styrde hyrbilen mot Loftahammar för att återförenas med moderatkompisen och vännen Katarina Andersson. (Det är hon till vänster i trappan på den länkade bilden). Tillsammans med maken Roger driver hon Stures bageri.  

Katarina och Rogers dotter Frida har i sommar generöst bjudit på sin begåvning genom att skriva i Corren.

Halli hallå hela pressen, hörde ni det??!! Anställa Frida liksom?!

Nog för att jag i sommar har sett älgar beta sly på hygget runt stugan i Värmland men det är en helt annan sak att med en äppelklyfta, eller om det var potatisbit, mellan läpparna mata dessa bjässar. Som de nafsar i sig! Det kändes nästan som en … ehhh … kyss???

Kontrasterna i livet är tjusningen, tänkte jag i morse när jag med måndagens älgsafari och den kvällens läckra kräftskiva i färskt minne småsprang med stripigt hår längs med Hornsgatan för att hinna i tid till frissan på Sankt Paulsgatan. Jag hann!

Och medan jag satt där och lät de solblekta testarna falla till golvet iakttog jag hur en numera hyfsat känd deckarförfattare (tillika brottmålsadvokat ) travade av och an på trottoaren utanför, ivrigt talandes i mobilen. Mer avslöjar jag inte …

Själv har jag tillbringat större delen av dagen på tjänsterummet i riksdagshuset. Det är ännu ingen trängsel i korridorerna kan jag meddela. Men oj vad många mejl jag har svarat på och – för alla del – raderat utan att läsa. Under dagen har jag också planerat in en del av höstens besök och debatter. Ser särskilt mycket fram emot kvällen i Falun där lagmannen har bjudit in mig till tingsrätten för att debattera nämndemannasystemets vara eller icke vara. Jo, jag påpekade att min uppfattning inte är partiets.

Riksdagshusets simbassäng var inte öppen när jag i eftermiddags slet i dörren. Tänkte att en timmes simning kunde vara en bra kompletterande träning inför lördagens Tjejmilen, men renovering pågår. Ja av bassängen, alltså.

Och i morgon väntar internat med den moderata riksdagsgruppen. Buss avgår från Mynttorget i lagom tidig tid. Jag längtar, för det känns så länge sedan sist. Inför höstens budgetpropp kommer det förstås att bli mycket budgetsnack, och gissningsvis också en hel del prat om att vi nu måste bli ännu bättre på att “lyssna in”.

Inte mig emot, jag har lyssnat med vidöppna öron i hela mitt liv. Och mycket har jag hört, till det viktigare hör nog att folk inte vill bli klappade på huvudet. Där ligger den politiska utmaningen, så också för allinsregeringen 2.0.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.