Näringsminister Annie Lööf har inte förtroende för Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet. Ändå får Lugnet behålla sin lön på 91 000 kronor i månaden till och med 2015. Skandal? Rättsröta? Ja, det är ungefär vad näringsministerns partikompis Anders W Jonsson tycks mena när han säger till TT:

– Det här är inte rimligt när vi kräver av undersköterskan som blir arbetslös att hon ska flytta till Malmö och ta ett lågavlönat jobb. Samhällets toppar måste ha motsvarande krav på sig. Det här är högt meriterade människor som utan problem får ett nytt jobb. Vi kan inte ha den här typen av frälseregler.

I vanliga fall har jag inte mycket gemensamt med tidigare S-näringsministern Sten Heckscher. Men som alliansregeringens utredare kom han i höstas fram till att det nuvarande systemet är det minst dåliga. Och onekligen har han en poäng:

– I botten ligger att det måste stå regeringen fritt att kasta ut dem (generaldirektörerna, alltså), eftersom regeringen har ett politiskt ansvar för allt vad förvaltningarna har för sig. Och det betyder att de lever litet osäkert. Därför måste de ha garantier för den tid som de är utsedda, säger han till TT, och avrundar med att det är en myt att avgångna generaldirektörer sitter och rullar tummarna i regeringskansliet.

Jag instämmer, regeringen är i sin fulla rätt att i förtid entlediga Christina Lugnet som chef för Tillväxtverket. Men regeringsansvaret och god personalpolicy kräver att Lugnet inte plötsligt ställs på bar backe.