Larmvarning. I riksdagen behandlas just nu regeringens proposition om ändrad könstillhörighet. Inför det stundande sommaruppehållet ”bereds” det såklart en del andra lagförslag i huset också. Men just i dag har jag hakat upp mig på S-motionen signerad Lena Hallengren, väckt med anledning av regeringens förslag om att människor som vill byta kön (länken överst) inte som hittills ska vara tvungna att sterilisera sig.

Okej, jag ska inte förneka att i min hbt-krets höjdes det överraskande och glatt på ögonbrynen när KD i våras till sist gick med på att avskaffa det unkna steriliseringskravet. En stor framgång för allianssamarbetet, även om det denna gång satt långt inne.

Men nu när alliansregeringen har enats om att den 1 januari 2013 skrota könskastreringslagen från 1972 som infördes under en socialdemokratisk regering, borde väl Lena Hallengren och hennes parti vara nöjda? Ja, särskilt som socialdemokraterna själva inte klarade att avskaffa den skändliga lagen under alla mandatperioder i regeringsställning.

Icke då. Sossarna i Socialutskottet kräver att berörda myndigheter och rättstillämpare – det vill säga myndigheter och domstolar – ska tillämpa kommande lagändring ”analogt” redan från den 1 juli i år, alltså ett halvår innan lagen börjar gälla.

Det tidigare statsrådet verkar inte begripa att domstolarna enligt grundlagen är skyldiga att tillämpa lagstiftningen som den är vid varje givet tillfälle. Visst, riksdagen har makt att ändra lagen, men så länge den gäller så gäller den. Det är den princip som rättsstaten vilar på.

Pinsamt att det behöver sägas, men genom sitt motionskrav till regeringens proposition om ändrad könstillhörighet avslöjar Lena Hallengren och hennes kolleger i Socialutskottet en djup okunnighet om domstolarnas roll i förhållande till riksdagen. Domstolarna ska självständigt tillämpa de lagar som riksdagen stiftar men ska högaktningsfullt strunta i ett uttalande från riksdagen om att en lag ska tillämpas innan den har börjat gälla.