Det ligger i sakens natur att Aftonbladets socialistiska ledarsida kritiserar en borgerlig alliansregering i allmänhet och landets statsminister i synnerhet. Därför kan det inte ha förvånat någon att Aftonbladet gör tummen ner för moderatledarens och tillika statsministerns sommartal i helgen, och avfärdar Fredrik Reinfeldts strama ekonomiska hållning som visionslös.
Statsministerns villkorade löfte om att regeringen – trots skuldkrisen i vår omvärld – varken ämnar höja skatten för folk eller skära ner på den offentliga sektorn, väger förstås lätt i sosseöron jämfört med Juholts utlovade byggexplosion av såväl hyresrätter och studentbostäder som tunnelbanespår kors och tvärs genom huvudstaden.
För att inte tala om S-ledarens generösa skolsatsning och löfte om att utplåna barnfattigdomen. Synd bara att Juholt har noll koll på hur barnens föräldrar ska få dom där jobben som de i dag saknar för att ha råd att skicka med ungarna en slant till skolresan eller vad det nu kan vara.
Så var det pensionärerna som Juholt lovar skattesänkningar, samtidigt som alla ungdomar ska garanteras tre veckors sommarjobb till avtalsenlig lön.
Men vad f-n, tänker jag (sitter på en klippa i Skåpesund, mitt emellan Orust och Tjörn). Fixa sommarjobb får väl pubertalerna ändå göra själva!
Jag minns tydligt de 50 örena som jag tjänade på varje liter jordgubbar jag plockade på Öland som 13-åring. Det var mitt första sommarjobb, jag hade ringt och ordnat det själv. Detta är inget skryt, så funkade det helt enkelt på det röda 70-talet. Summa summarum kunde jag den hösten när jag började åttan sätta in drygt 800 spänn på Sparbanksboken! Kaxig var bara förnamnet.
Ja, ursäkta, men ni får stå ut med den utvikningen.
Som sagt, att Aftonbladet sågar Reinfeldts sommartal förvånar inte mig. Riktigt överraskad blir jag däremot av att tidningen i sin huvudledare är så kritisk mot innehållet i Håkan Juholts sommartal, som man menar saknar både ”fokus och känsla för nuet”. Och rent av häpen blir jag av att samma tidnings Lena Mellin, som jag numera uppfattar som en pålitlig partipolitruk, gisslar Juholt för ohållbar demagogi.
Men visst, Mellin har rätt, Juholt krävde som ledamot av S-partistyrelsen just den sänkning av restaurangmomsen som han nu kritiserar Reinfeldt för att vilja genomföra. För att citera Mark Levengood: Den som inte har trosorna på ska undvika att stå på huvudet!
Juholt saknar inte bara fokus och känsla för nuet. Det forna statsbärande partiets ledare saknar också all insikt om vad det innebär att ta ansvar för landets finanser och ytterst – medborgarnas pengar. Sedan må Håkan Juholt anklaga Fredrik Reinfeldt för att vara en kamrerssjäl i kontrast till honom själv – den store visionären.
För egen del tilltror jag väljarna förmåga att själva avgöra vem av Reinfeldt och Juholt de bör hålla i handen när det blåser snålt och ekonomin krisar världen över.