Påskhelgen är ännu inte slutfirad.

Men gissa om denna påsk redan har skrivit in sig i metereologernas väderkartshistorik som århundradets vackraste hittills.

Aktivitetslustan här på Bartelsberget har format sig därefter. I denna dyiga pöl ute på hygget har till exempel grodproduktionen gått för högtryck, ackompanjerat av livligt kväkande.

Det är en fascinerande syn att på nära håll följa dessa varelsers maniska kopulerande i vattenbrynet. Allt för att säkra grodbeståndet på tomten och inte minst den framtida födotillgången för tranorna som trumpetar på den närliggande myren.

Från grodfabriken är det bara 50 meter till holkditon.

Här intill är gode vännen Hans i full färd med att renovera gamla och tillverka nya bostäder åt fågelfamiljerna som redan är i boletartagen.

Varför är det så viktigt med fågelholkar frågar jag och får en lektion i den högre skolan om skadeinsektsätandets betydelse för skogsvården. Ja, ytterst för hela träindustrin förstås jag.

Fast en långt mer handfast förklaring till Hans imponerande påskproduktion av fågelholkar är förstås att det är så trivsamt för oss själva att hela försommaren se de små bevingade paren kila ut och in till en omättlig hop av dunbollar med förunderligt stora näbbar.

En som också intresserat följer snickeriarbetet är skogskatten. Man nästan ser att det vattnas i gapet på henne vid tanken på alla mumsiga godbitar som så småningom ramlar ut ur bohålen…

Vad har jag då sjäv bidragit med? Jag har fördjupat mig i riksdagskollegans Johnny Munkhammars med fleras analys av Stockholmsmoderaternas insatser i valrörelsen 2010. Det är inspirerande läsning, och uppfordrande! Siktet är inställt på 2014 och utmaningen består i att partiet parallellt med att regera stad, län och riket också ska växa och locka till sig fler väljare.

Och då gäller det att fånga upp – ”lyssna in” – vad väljarna efterfrågar i form av politiska lösningar på allt från trafikstockningar och störningar i kollektivtrafiken till annat elände som stjäl dyrbar vardagstid för redan stressade stockholmare. Det är inte utan att det känns som ett rätt stort ansvar att kommande år få vara med och utveckla Moderaternas politik på områden där väljarna har rätt att både förvänta sig och kräva mer valuta för skattepengarna.

Jodå, jag har den del funderingar om den saken, konstaterar jag i solen här på stugtrappan. Humöret blir inte sämre av att tänka på att Karin Wanngård, Socialdemokraternas nya S-ledare i huvudstaden, hör till dem som ska försöka punktera M-politiken.

I Dagens Nyheter förklaras valet av arbetarekommunens ordförande Veronica Palm med orden:

– Vi behöver förnya vår profil, det är inte så spännande att bara plocka fram gamla heltidspolitiker.

Sant. Men vad Palm missar är att nya profiler med förlegade åsikter inte är särskilt spännande alls.