Så skönt – min insats i dagens debatt om rättsväsendets budget nådde äntligen upp till den standard jag förväntar av mig själv! Jag börjar alltså tappa lite av min överdrivna respekt för riksdagens talarstol. (Obs! Man får skrolla ganska långt ner för att hitta mitt inlägg, och replikskiftet med SD).

Men högst smäller ändå riksdagens val av mig (och socialdemokraten Susanne Eberstein) till allmänhetens ombud i den nya Domarnämnden. Den sjösätts vid årsskiftet när den moderniserade grundlagen träder i kraft.

Vänner, det är ingen liten sak att jag får vara med och rekommendera regeringen vilka jurister som i framtiden bör sitta i Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätter och kammarrätter likaväl som domstolar i första instans!

Ännu en omtumlande dag i demokratins tjänst avslutades så med julmiddag på Piperska Muren. Det blev en mycket trevlig kväll med god mat och ovanligt givande samkväm med den moderata riksdagsgruppen.

En och annan partikompis kom fram och ville diskutera intervjun i Magasinet Neo som sedan någon dag ligger i ledamöternas postfack. Även om ryggdunkningarna kanske inte haglade var reaktionerna övervägande positiva. Det lovar gott för kommande fyra år.

Jodå, statsministern var också med och berättade varför han denna kväll bar linneservett ända ner till byxlinningen. Han ville inte än en gång begå misstaget att blotta magen.

Som sagt, i kväll var stämningen på topp.