Och Linander har koll på…straffrätten?

Gissar att jag inte var ensam om att haja till av Johan Linanders (C) förklaring om varför polis och åklagare bör få ut abonnemangsuppgifter från nätleverantörer även vid småbrott.

Justitieutskottets vice ordförande Linander sa ordagrant i morse:

– Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, utan det här är en generell lagstiftning som ger polisen tillgång till de här uppgifterna. Och vi tror att det gör det lättare att utreda de mer prioriterade brotten som just grooming och sexuellt ofredande.

Ursäkta, men naturligtvis kan man ha olika krav beroende på vilket brott! Hela systemet med straffprocessuella tvångsmedel genomsyras av den tanken. Ta till exempel husrannsakan, RB 28:1, som får ske endast om fängelse ingår i straffskalan för det misstänkta brottet. En av integritetshänsyn självklar begränsning.

Låt  vara att riksdagen trixade med straffskalan för brottet innehav av radar- eller laservarnare – annars ett typiskt bötesbrott – enbart för att möjliggöra för polisen att tvångsöppna bildörrar när man stoppar bilister som misstänks ha sådan apparatur  i bilen. Trixandet hade inte behövts om husrannsakan hade varit tillåtet vid rena bötesbrott. Men inte ens Linander kan väl önska sig en sådan polisstat?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.