Blomsterprakten var bedövande utanför Centralstation på Vasagatan när taxin i morse släppte av maken och mig för vidare färd 08.25 mot Arvika.

Riksdagens plenifria vecka kickstartade annars för min del i måndags med besök i verkligheten hos Magdalenagårdens äldreboende. Jo, boendet drivs i Carema Cares regi och jag har så klart tagit del av rapporteringen. Men nej, ingen i personalen på Magdalenagården kände igen bilden att Carema-anställda skulle missköta gamlingar. Tvärtom, kan jag intyga, var det väldigt mycket kramande och gosande mellan anställda och boende. I korridoren sprang jag ihop med en dement kvinna som – hör och häpna – kände igen mig och undrade om jag fortfarande är gift med Stig Malm?! Vi hade ett rätt härligt samtal, kan jag avslöja.

Senare samma dag satte jag mig på tåget mot Norrköping för besök hos moderatkompisarna som bjudit in till temakväll. Trots klatschig annons om finbesök av undertecknad dök bara tiotalet intresserade upp, inklusive arrangören. Det är klart att man börja fundera över sin egen dragningskraft …

Hur som helst, för mig blev det ett mycket givande möte med Norrköpingskompisarna. Vi pratade om Fredrik Reinfeldt, riksdagsgruppen och Anders Borg. Som jag uppfattade är man rätt nöjd med ledargarnityret. Sedan kom vi in på regionfrågan. Den frågan är verkligen inte min te-kopp. Bortsett från att jag inte har – Gud förlåte – engagerat mig ett smack i hur många regioner Sverige bör ha, kan jag som riksdagsledamot för Stockholms stad inte göra så mycket åt saken i Norrköpingsregionen. Men jag noterade att XX sa att man, det vill säga M i Norrköping, gärna hade velat kunna ha mitt namn på valsedeln till riksdagen i valet 2014. Så kanske borde jag ändå börja engagera mig för en stockholmsk mammutregion?

Men detta var alltså i måndags. Tisdagen ägnade jag åt instudering inför onsdagens heldagssammanträde i Domarnämnden.  Nämndens bestyr och vedermödor återges väl här i det rykande färska numret av tidskriften Advokaten.

I onsdags morse begav jag mig så till SVT-studion för att kommentera min partiledares och tillika landets statsministers uttalande om att det inte råder ”massarbetslöshet” bland etniska svenskar mitt i livet men att arbetslösheten däremot är för hög bland ungdomar och utrikes födda. Vilket är precis vad som framgår av Finanspolitiska rådets rapport (särskilt på sidan 123). Alltså borde Reinfeldts konstaterande vara helt okontroversiellt.

Men icke. Indignationen har i veckan inte känt några gränser över att statsministern hade tagit orden ”etniska svenskar” i sin mun. Därigenom anses han ha spelat Sverigedemokraterna i händerna! Jag är glad att jag i SVT-studion fick tillfälle att bemöta denna fullständigt förryckta anklagelse.

Många har hört av sig med uppmuntrande tillrop efter min insats! Sådant värmer. I bloggosfären har flitiga rättskaffens människor lyft fram en mängd exempel på hur företrädare för S, V och MP gladeligen har använt precis samma uttryck utan att det har ansetts vara något konstigt alls. Letandet efter såna exempel är vällovligt men egentligen onödigt. För begreppet ”etnisk tillhörighet” är faktiskt ett grundbegrepp i vår ganska färska diskrimineringslag. Så här lyder första paragrafen:

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Men nu är det helg i härligt många dagar och gissa om jag ska njuta av stillheten här på vårt ställe i Värmland! Kanske inte främst genom att krama träd. Gud bevare mig, men visst är bilden snygg?

Nej, jag siktar mer in mig på att plocka giftiga murklor, stoppa ner frön i blomsterlådor och djupstudera sanningshalten i nyhetsrapportering om Carema.

Där knyter jag ihop säcken. På betryggande avstånd från tulpanprakten i larmet på Vasagatan.