Det stormar kring SVT efter tilltaget att låta en före detta statsminister ”intervjua” forna politikerkolleger. Jag överraskar mig själv med att denna gång stå på SVT:s sida. För det är en briljant programidé att låta den förre moderatledaren Fredrik Reinfeldt på bästa sändningstid samtala med sina avsuttna forna kolleger om tillståndet i världen.

Opartisk tv i allmänhetens tjänst? Nej, naturligtvis inte. För alla vet att Reinfeldt inte är en journalist, allra minst en opartisk sådan. I det första ”Toppmötet” ställde Reinfeldt inte heller en enda riktigt tuff fråga till vännen Condoleezza Rice. Just därför, menar jag, fick Reinfeldt ”Condi” att blomma och berätta om saker om bland annat president George W Bush som vi annars inte hade fått veta. En av kritikerna, Expressens kulturchef Karin Olsson, tycker förvisso att innehållet i programmet är mycket intressant men fördömer programidén att släppa loss Reinfeldt med en mikrofon under näsan på hans forna politikerkolleger.

Visst, jag begriper att det provocerar. Jag reagerade själv när SVT lät den förre socialdemokratiske (då avsuttne) statsministern Göran Persson vika ut sig för Erik Fichtelius, som ju ändå gick under epitetet opartisk journalist.

Men i veckan var det alltså dags igen. Danmarks förre statsminister, tillika Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmusssen samtalar avspänt med Fredrik Reinfeldt om Trump, EU, Putin, Nato och –  flyktingpolitik. Med mina mått mätt är AFR förbluffande ”outspoken” om det mesta, inte minst om hur han ser på Sveriges och särskilt regeringen Reinfeldts flyktingpolitik. Han säger rakt ut till sin vän och kollega att dennes generösa flyktingpolitik och isolationistiska linje gentemot SD var ett misslyckande som ledde in Sverige på fel väg. Och Reinfeldt, som den gentleman han är, går inte i polemik väl medveten om att hans uppgift inte är att göra ett debattprogram.

Nej, jag tror faktiskt inte att Anders Fogh Rasmussen skulle ha uttryckt sig lika oförblommerat och öppet om någon av SVT:s proffsintervjuare i tv-rutan hade avkrävt honom hans ärliga uppfattning om Reinfeldts ”öppna era hjärtan”-politik.

I nästa avsnitt möter Reinfeldt sin forne partiledarkollega Tony Blair. Jag håller tummarna för att Reinfeldt inte försöker sig på rollen som oberoende skjutjärnsjournalist. Den rollen vill och kan så många andra ta på sig – med inte alls lika intressant resultat.