Räknat i partiaktiviteter har jag i helgen slagit personligt rekord. Efter ett moderattungt dygn ombord på Cinderella (från fredag 15.30 till lördag 15.30) tog jag i söndags tåget (efter viss försening) klockan 14.30 till Göteborg. Jag klagar inte, mitt ressällskap, partikamrat Lena Asplund och jag hann att avhandla både det ena och andra under färden. Dessutom hade vi väldigt trevligt och kläckte en gemensam artikelidé! Bäva månde … någon.

Väl framme vid slutdestination Varbergs Kurhotell (se bild) förenades Lena och jag med våra kompisar i den moderata skattekommittén. På söndagskvällens agenda stod middag med kommunstyrelsens ordförande Jörgen Warborn. Han är förvisso moderat men lät tydligt förstå att samarbetet med socialdemokraterna fungerar utmärkt. Jag nickade artigt intresserat men – om sanningen ska fram – fäste jag mig mer vid Warborns upplysning avdelning kuriosa om att Hallands landsting har varit borgerligt styrt sedan 1800-talet och att hallänningarna har den högsta livslängden i riket. Samband …? Aldrig i livet, om du frågar en sosse. Så gör inte det.

I kväll åter i Stockholm – och nu hoppar jag helt sonika över rapporteringen om de lyckade företagsbesöken i Varberg som jag i stället återkommer till i morgon (det är så in i Norden mycket anteckningar att hålla reda på!) – men i afton väntade alltså styrelsemöte med min partiförening Högalid. För ovanlighetens skull ägde detta möte inte  rum hemma i Håkans bostadsrättsförenings lokal utan i Stockholms stadshus.

Så direkt efter att jag klev av tåget från Göteborg styrde jag kosan mot Kungsholmen och utanför Stadshuset möttes jag av en ganska aggressiv mobb, eller med ett snällare språkbruk, demonstration.

Inte för att jag begrep vad saken gällde, men det dröjde inte länge förrän en snubbe glodde på mig och spottade en loska i gatan, för att sedan ta upp mobilen och dokumentera mig. Nej, det kändes inget vidare.

Väl på styrelsemötet med min förening fick jag veta att min föreningsordförande Jonas Nilsson – som inte bara jobbar på SJ utan i högsta grad också är stockholmspolitiker – har varit med och beslutat att staden ska sälja ut 3 000 hyreslägenheter för att man därigenom ska kunna fixa fram kosing som kan finansiera byggandet av 6 000 nya lägenheter.

Det vill säga ett nettotillskott på 6 000 bostäder, låter det jätteläbbigt med tanke på hur många som i dag förgäves försöker få en bostad i Stockholm med omgivningar?

Jo, det tyckte kvällens protestsångare som tog ton utanför Stadshuset.

Och i morgon tisdag väntar extrainsatt möte med riksdagsgruppen med anledning av partistyrelsens tillsättning av en ny partisekreterare, Kent Persson. Jag vet inget om den mannen, men han gjorde imponerande bra ifrån sig i söndagens SVT Agenda. Och på frågan om vad som måste göras lyfte han fram det eländiga våldet mot kvinnor. Bra.

Kent, jag har sedan länge ett förslag som går ut på att låta staten ta över ansvaret för misshandlade kvinnor, i stället för att överlåta det arbetet åt ideella föreningar med för det mesta stort patos men som ibland har rätt tvivelaktiga politiska ambitioner.

Kent, låt oss tala vidare om detta.