Intrycken från Almedalen sorteras i Granskogen

Åter i stugan efter att i förmiddags ha färdats med SJ från Stockholm via Karlstad till Fryksdalsmetropolen Sunne. Kontrasterna är magnifika.

För en vecka sedan hade jag nöjet att uppleva Visby, här kl 23.17 måndagen den 4 juli. Det känns ju väldigt avlägset men då var jag alltså på väg “hem” efter att ha “lyssnat in” en Almedalstalande statsminister, och därefter genomlidit en brutal sågning av Fredrik Reinfeldts tal i regi av SNS.

Jag utgår från att SNS efter att ha analyserat kvällen har insett sitt misstag att inte ha med en enda moderat i den panelen. Den politiska balansen behöver inte alls vara avvägd på millimetern, men obalansen bör inte vara total som den faktiskt var hos SNS i Almedalen i måndags.

I kväll har jag inspekterat potatisplantorna – de blommar! – samtidigt konstaterar jag att det tyvärr nog inte blir någonting av mina svartrötter. De lever ett så löjligt tanigt liv där i drivbänken.

Men blåbären smakar fint och årets odling av krasse blommar som synes som sjutton!

Det gröna i krukan med blad till vänster är ringblommor, och visst, jag har satt fröna “aningen” för tätt. Med allt vad det innebär i form av kvävning, jag lovar att återkomma till den saken.

I  veckan återkommer jag också i ärendet om huruvida Kristdemokraterna fortfarande har en roll att spela i svensk politik och om det är rätt att den forna heroinkillen som jag mötte i Visby och som sedan 20 år lever ett helt vanligt liv tack vare metadon, fortfarande måste infinna sig två gånger i veckan på apoteket för att hämta ut sina metadondoserna.

Den här killen berättade för mig att han höll på att missa hela Almedalen eftersom hans flyg i fredags från Visby till Sturup skulle landa först kl 16.00 och apoteket i Landskrona, där han bor, stänger klockan 18.00 med följden att han förmodligen inte skulle hinna att hämta ut sitt metadon.  Och då skulle han efter alla dessa år av skötsamhet åter bli ansedd som en typisk missbrukare, oförmögen att hålla tider och avtal? Kort sagt inte vara att lita på?!

Jag kan inte göra annat än att våndas, för OM killens beskrivning stämmer, och det verkar den att göra, då är svensk narkomanvård orimligt rigid och integritetskränkande. … hjälp, jag måste återkomma till den saken också!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.