I SvD uppmärksammar en handfull partikamrater homosexuella pars väldiga svårigheter att få adoptera barn och därmed bilda familj. Ändå har vi sedan 2003 haft en lagstiftning som formellt likställer homopar med andra adoptivsökande. Självklart kan inte Sverige tvinga andra länder att godta svenska adoptionsregler. Men mycket mer kan göras både lagstiftningsvägen och attitydmässigt för att förverkliga intentionerna i reformen 2003.

Debattartikeln är angelägen läsning! Fundera sedan på frågan om det ligger i en borgerlig regerings intresse att underlätta eller försvåra för vuxna människor att bilda familj?

Riksdagen har just påbörjat behandlingen av en motion i ämnet. Nej, den kommer inte att bifallas. Men skam den som ger sig. Ett nytt tillfälle att lyfta frågan infinner sig för oss partigängare  i och med att vi kan motionera till den egna förbundsstämman för att sätt press på det egna partiet.

Apropå kan avslöjas denna soliga lördag att Barbro Westerholm och undertecknad har kommit långt i planeringen av ett ”kunskapsseminarium” i riksdagshuset nu i vår.

I höst är det också partistämma och har jag inte fått allt om bakfoten brukar riksdagsledamöter ha frihet att lägga förslag och ta till orda i talarstolen i princip i vilket ämne man vill…

Och droppar har en förmåga att urholka stenar.