Måndag morgon strax efter klockan 09.00. Jag joggar. Jepp. Mina nya löparskor flyter över is och sand och för mig ända från ledamotshuset vid Mynttorget ut på Skeppsholmen. Nej, helt naturligt känns det inte. Särskilt inte att studsa upp och ner på parkbänken, intervallträna och göra armhävningar inför förbipasserande konststudenter. Men oj vad det bränner!  

Tack vare min PT Erika är jag nu i full gång. Löpbandet, mattan och hantlarna i riksdagens träningshall är utbytta mot friska luften. Detta efter att jag har fått klart för mig att det faktiskt inte är tillåtet att ha med personlig tränare till riksdagsgymet. Det är något trubbel med att utöva privat näringsverksamhet i riksdagens lokaler.

Jag har inte bestämt mig för om jag tycker att det är en rimlig ordning. Om jag i stället hade anlitat – och själv bekostat – en privat språklärare för att drilla mig i franska på mitt tjänsterum i riksdagen? 

Fast i dag har jag annat att tänka på. I kväll är jag inbjuden till Moderaterna  i Avesta för att årsmötestala. Det förpliktigar! 

Jag tänker redogöra för mina intryck från riksdagslivet så här långt,  säga något om vad vi sysslar med i Civilutskottet och runda av med det inrikespolitiska läget.  Om detta börjar det bli en del att säga… 

Då tänker jag inte bara på de rödas pågående implosion.  Å andra sidan, Veronica Palm som partisekreterare kanske inte är en så dum idé, vid närmare eftertanke.