Precis som alla ni andra följer jag SVT:s sändning från Nobelfesten i Stadshuset. (Jag ser dessutom partyt från balkongen, kan jag avslöja). Och vad ser jag då?

Ingen kan fler gånger än jag glatt ha knatat fram till kvinnor och gratulerat dem till havandeskapet, bara för att mötas av ett ilsket höjt ögonbryn och en iskall tillrättavisning om att de nog visst kan ha gått upp ett par kilo i vikt…ridå

Därför har jag minst hundra selade hästar framför mig som unisont försöker hindra mig när jag nu ändå säger det jag tror: Kronprinsessan Victoria är med barn.

Jag känner mig som en snuskgubbe, men Kronprinsessans byst har väl aldrig varigt frodigare, och påfyllning i vinglaset brukar ju de kungliga alltid tacka nej till…så?