Äntligen, tänkte jag när den så kallade gryningspyromanen nyligen klagade över att han kände sig punktmarkerad av polisen i Ystad.
Men så måste polisen ha tappat bort honom. För tidigt i går morse brann det igen, däribland kyrkan i Hammenhög.
Ursäkta en impertinent fråga: Går polisen på sina punkmarkeringspass klockan 09.00 och avslutar dem lagom till middagen klockan 17.00?
Visst, den misstänkta mordbrännaren sitter nu -tillfälligtvis? – inom lås och bom, och polisen fortsätter att ”jobba brett med utredningen”, läser jag i SvD.
Men Herre Gud! Det finns väl inte skymten till anledning för polisen att jobba brett och – i värsta fall – förutsättningslöst i det här fallet?
Rop på sänkta beviskrav brukar jag avfärda som populism. Det gör jag nu också.
Men det hindrar inte att man med detta fall som utgångspunkt bör ta en seriös diskussion om beviskraven är för stränga för brott där det ligger i sakens natur att god teknisk bevisning ofta saknas, till exempel vid mordbrand, sabotage eller allmänfarlig ödeläggelse. För att sedan i god ordning ändra lagstiftningen om det behövs.
I väntan på det klargörandet är det punktmarkering som gäller.