Lönelördag betyder kampanj med moderatkompisarna på Södermalm.  Så också i dag. Entusiasmen inför valet 2014 var inte överdrivet stor hos väljarna på Götgatan. Men ett och annat glatt tillrop uppsnappade jag. Verkligen jättekul med kvinnan som stannade till för att byta några ord om jobblinjen. Samtalet utvecklade sig så till den grad att jag nog tämligen omgående avlägger visit hos hennes mor. Inte för att fika i största allmänheten utan för att på plats lära mig mer om hur SFi-undervisningen i Örebro fungerar  (läs: framgångsrikt integrationsarbete).

På tal om studiebesök och verklighet har veckan varit ovanligt späckad av den varan. I fredags fick den öppna anstalten i Kolmården besök av mig, riksdagskollegan och tillika partikamraten Gunnar Axén samt ”min” politiska sekreterare Fredrik Kärrholm.

Kanske framstår det inte som ett självklart studiebesök för vare sig Socialförsäkringsutskottets ordförande eller mig som ledamot av Civilutskottet. Men som ansvarsfull innehavare av ett åtråvärt guldkort på SJ ser jag det som en gyllene chans att kommande fyra år kunna besöka precis vad jag vill i vårt avlånga land.

Att sedan Gunnar är en kär gammal polare som dessutom bor i Norrköping och att jag och Fredrik i fredags behövde en chaufför som kunde plocka upp oss vid tågstationen i Kolmården, gjorde inte dagen sämre.

Anstalten i Kolmården representerar Fängelsesverige modell mjukare. Här sköter de intagna ruljansen genom att själva städa, baka, utföra kökssysslor, ansvara för mark och park (skottning när säsongen som i år kräver det) tvätta, laga och lappa. Hyfsat billigt blir arrangemanget också för oss skattebetalare.

Om man ska ha någon invändning – och det tycker jag man ska ha –  är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få svar på frågan vilket resultat denna vårdmetod har för de intagnas återfallsfrekvens efter, låt säga, tre år i frihet. Kriminalinspektören som guidade oss verkade närmast förvånad över att frågan alls ställdes.

Apropå effektivitet. I torsdags besökte Civilutskottets ledamöter och kansli Riksrevisionen.

Vad det har med verkligheten att göra? Ganska mycket, skulle jag säga. Riksrevisionens uppdrag är att hålla koll på det offentliga Sverige och granska att medborgarnas inbetalda skattekronor används av staten på bästa sätt. Om jag förstod riksrevisorerna rätt finns det inget som hindrar att medborgare tipsar revisorerna om sådant som verkar mysko i hushållandet av våra surt förvärvade slantar och som just därför borde effektivitetsgranskas.

Sug på den uppmaningen!

Fortsätter vi att rulla veckan baklänges landar vi i riksdagens simbassäng i onsdags kväll. Efter en lång dag med alliansstart på social- och justitiedepartementen, kommittémöte och votering (lagstiftning!) skulle jag simma mig igenom några frågeställningar i runda poolen (det blev rätt många varv).

Om jag var förvånad, när  jag greppade min blöta och nyss använda baddräkt i torkskåpet? Jo, konstigt vore det annars, för jag hade själv inte simmat på flera dagar!