Jag fick något blankt i ögat på vägen hem i kväll. På Bysistorget vid den svårt trafikerade och därför politiskt korrekt dubbdäcksbefriade Hornsgatan, står min älskade Södergran (ja, inte författarinnan) och lyser upp den mörka kvällen.

Blank i blicken gjorde mig också dagens DN Debatt där justitieministern ger det av mig så hett efterlängtade beskedet: Brottsförebyggande rådet ska bli föremål för granskning!!!

Nej, jag tror inte för en sekund att det är min förtjänst. Beatrice Ask agerar så klart självständigt, det är därför hon aldrig har uppvisat minsta lilla bekymrad rynka över min genom åren rätt fräna kritik mot Brå.

Men nu ska alltså  Statskontoret på regeringens uppdrag granska kvaliteten i Brås stundom rätt mysko statistikredovisning. Ingen är gladare än jag.

Mer frågande ställer jag mig till justitieministerns beslut (enligt samma debattare som ovan) att utreda domstolarnas samverkan med åklagare och andra rättsvårdande myndigheter i den så kallade rättskedjan.

En numera pensionerad hovrättslagman högläste i eftermiddags suckande ur Asks artikel för mig i telefon:

”Att samverkan mellan rättsväsendets myndigheter behöver utvecklas och att det behöver ta sin ta utgångspunkt i gemensamma synsätt har uppmärksammats under lång tid. Ändå har vare sig tidigare socialdemokratiska regeringar eller myndigheterna själva satt tillräckligt fokus på frågan och tillvaratagit de utvecklingsmöjligheter som finns. Detta gäller inte minst de möjligheter som informationsteknologin ger att kunna följa flödet i rättskedjan och identifiera flaskhalsar och därmed angelägna utvecklingsfrågor när det gäller myndigheternas arbetsmetoder.

Brottsmålskedjan omfattar många myndigheter. Det handlar om Rikspolisstyrelsen och länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges domstolar, Kriminalvården, Brottsoffermyndigheten och Rättsmedicinalverket.”

Är detta verkligen representativt för Moderaternas inställning till den av regering och riksdag oberoende domarmakten? Förlåt, men då måste även jag… anmäla protest. För det är långtifrån min syn på domstolarnas plats i det svenska samhällsbygget.

Knappast heller partikompisarna i Grundlagsutredningen, där de drog ett tungt lass för att den dömande maktens särställning skulle markeras i den svenska konstitutionen visavi polisen, åklageriet och andra förvaltningsmyndigheter.

I den reviderade grundlagsreform som riksdagen – om allt går enligt plan – klubbar på onsdag begåvas domstolarna med ett eget kapitel i akt och mening att just särskilja Domstolssverige från övriga Myndighetssverige. Allt för att tydliggöra domstolarnas oberoende gentemot såväl de styrande som de lagstiftande statsorganen. Vad det nu är värt när självaste justitieministern slirar så betänkligt om domstolarnas ställning.