Sista rösten tas emot kl 24.00 måndagen den 23 november. Det betyder att i morgon, vid midnatt, löper tiden ut för det interna provvalet i Stockholms stad. Så gissa om jag var laddad när jag tidigare i dag talade vid MUF Stockholms höstutbildning.
Ombedd att redogöra för justitiefrågor som ligger mig särskilt varmt om hjärtat tog jag upp polisens skriande behov av en ny organisation, förklarade varför fotograferingsförbudet i rättssalar har spelat ut sin roll och pläderade för en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar. Nämndemannasystemets avskaffande är en annan kär käpphäst, liksom behovet av statliga kvinnojourer samt varför den förhärskande jämställdhetspolitiken bör växla spår till förmån för en jämlikhetspolitik utan socialistiska förtecken.
Jo, ett och annat kryss kunde jag nog räkna hem. Värre var det i Motala i går där MUF Östergötland höll distriktskonferens på Statt hotell. Samma Statt där Sölve & Co levde livets glada dagar på 90-talet. Tills bubblan sprack och Britt-Marie Citron, då nyanställd reporter vid Motala Tidning, började hästjobbet med att rulla upp Motalaskandalen.
Det var en skandal som skakade Kommunsverige i grunden när det uppdagades att tjänstemän och revisorer hade gjort vad de kunde för att mörka hur Sölve och hans politikerkompisar hade varit svårt generösa med skattebetalarnas pengar och gynnat både sig själva, fruar och vänner.
Men inte ens under brinnande internvalstider går livet enbart ut på kryssmaximerande kalkyler. Och faktiskt, att tacka ja till ett evenemang bara för att det är kul, det kan också vara ett sätt att stärka sitt varumärke, vilket var rubriken på mitt pass i Motala.
Eller som jag försökte förklarade i bilen hem för min gode vän och kontorsplatsmecenat Magnus Carlsson: Åker man till Motala den enda soliga dagen i november för att prata varumärkesbyggande för konfererande mufare som inte får rösta på dig vare sig i provvalet eller i riksdagsvalet, då kan man anklagas för att slösa bort sin tid. Eller uppskattas för att man är en hygglig prick som bjuder på sig själv. Inte vet jag, men tjusigt var det. Hotellet, alltså, inte porträttet på Sölve.