{"id":14984,"date":"2025-09-29T14:59:31","date_gmt":"2025-09-29T12:59:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=14984"},"modified":"2025-09-30T10:03:34","modified_gmt":"2025-09-30T08:03:34","slug":"forsta-kapitlet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2025\/09\/29\/forsta-kapitlet\/","title":{"rendered":"F\u00f6rsta kapitlet"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Bakom sk\u00e4rmarna i den hermetiskt <\/strong>slutna kartl\u00e4ggningscentralen satt underr\u00e4ttelseenhetens radarpar Anders och Erik. I m\u00e5nader hade de f\u00f6ljt Tommys GPS, avt\u00e4ckt signaler och pusslat ihop kommunikationer. Deras m\u00f6dosamma arbete hade f\u00f6r en g\u00e5ng skull burit frukt. Tommys relationer och rutiner pekade spikrakt \u00e5t ett h\u00e5ll. Om detta visste Tommy fortfarande ingenting.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tommy var tungt kriminellt kvalificerad f\u00f6r spr\u00e4ngningar och \u201dr\u00e4tt\u201d-skjutningar samt inskolningar av vilsna p\u00e5l\u00e4ggskalvar. Efter grundliga rekognoseringar levde han sedan ok\u00e4nt antal \u00e5r ett skenbart tillbakadraget liv i en mellanstor stad. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Genom den lokala pressens resursslukande<\/strong> \u201dgr\u00e4v\u201d under vinjetten \u201dR\u00e4ttsskandalerna\u201d var det allm\u00e4nt k\u00e4nt \u00e4ven utanf\u00f6r l\u00e4nsgr\u00e4nsen att r\u00e4ttvisans kvarnar malde allt s\u00e4mre p\u00e5 orten. Bara tv\u00e5 g\u00e5nger hade Tommy st\u00e4llts inf\u00f6r skranket. Ena g\u00e5ngen blev han frik\u00e4nd, den andra fick han villkorlig dom och b\u00f6ter. B\u00e5da nyhetsnotiserna prydde Tommys kylsk\u00e5p.  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det var l\u00e4nge sedan lagman Nilsson hade haft t\u00e5lamod att lyssna p\u00e5 en f\u00f6rhandling fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut. Hans inre monologer \u201dgick p\u00e5 repeat\u201d &#8211; fr\u00e5n sn\u00e5lj\u00e5parna p\u00e5 domstolsverket och det eviga daltandet till politikernas principl\u00f6shet och hafsiga lagstiftning. Hela hans domarkarri\u00e4r hade styrts och saboterats av syltryggarna i justitiedepartementet. Decennier av missmod \u00f6ver utvecklingen och \u00e5terh\u00e5llen kritik mot statsmakternas opportunism hade f\u00e5rat Nilssons kinder. Kratrarna under \u00f6gonen hade dock sin f\u00f6rklaring i Nilssons k\u00e4rlek till alkoholen. Efter \u00f6ver 40 \u00e5r i r\u00e4ttsstatens tj\u00e4nst k\u00e4nde han sig f\u00f6rbrukad.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Nilssons senaste r\u00e4tteg\u00e5ng hade varit<\/strong> en bisarr tillst\u00e4llning. Brottsoffret Bruno hade inte begripit att det var han som var utsatt f\u00f6r brott. I r\u00e4ttssalen hade Bruno tyckt synd om den \u00e5talade f\u00f6r att hon (Juttan) hade tvingats genomlida inl\u00e5sning i tre veckor. Visst hade Bruno k\u00e4nt sig hotad n\u00e4r Juttan en sen kv\u00e4ll sluddrade i hans mobil att hon skulle karva ut hans \u00f6gon och tvinga honom att \u00e4ta upp sin kuk om han &#8221;golade&#8221; p\u00e5 hennes Tommy. Men att Juttan, efter Brunos polisanm\u00e4lan, skulle bli h\u00e4mtad av polisen och transporterad till polishuset f\u00f6r att d\u00e4r f\u00f6rh\u00f6ras och h\u00e4ktas, det hade han inte kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig. N\u00e4r Bruno v\u00e4nde sig till \u00e5klagaren och \u00e5ngerfull undrade vad han st\u00e4llt till med, h\u00f6ll Nilsson p\u00e5 att krevera. Ditt lilla kryp, t\u00e4nkte Nilsson, vore det n\u00e5gon stake i dig skulle du i st\u00e4llet f\u00f6r att ynkligt oja dig, ber\u00e4tta vad du vet om Tommys inblandning i den v\u00e5ldsamma spr\u00e4ngningen av den gamla t\u00e5ghallen d\u00e4r den &#8221;Albanska hingsten\u201d f\u00f6rskansade sig.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nilsson k\u00e4nde sitt klientel. Han fn\u00f6s och tvivlade inte en sekund p\u00e5 att det var Tommy som var hj\u00e4rnan bakom det fullskaliga attentatet som han f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 hade h\u00e5vat in flera miljoner p\u00e5. Detonationen hade h\u00f6rts \u00f6ver halva stan och f\u00f6rintat inte bara den albanska hingstledaren utan sl\u00e4ckt en \u00e4lskad och sk\u00f6tsam familjefars liv. Glad i h\u00e5gen hade den inte ont anande trebarnspappan l\u00e5tit sin energiske jycke springa av sig p\u00e5 gr\u00f6nomr\u00e5det utanf\u00f6r t\u00e5ghallen. Hunden klarade sig, hade dumskallen p\u00e5 lokaltidningens ledarsida kommenterat d\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Men tids nog skulle Tommy \u00e5ka fast<\/strong> och d\u00f6mas till lagens str\u00e4ngaste straff. Nilsson log f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Den processen skulle han leda med j\u00e4rnhand, och satan vad han skulle \u00e5teruppr\u00e4tta anseendet f\u00f6r sin avh\u00e5nade domstol. Fast i stunden \u00e5tergick Nilsson till dagordningen, r\u00e4ttade till sina tummade glas\u00f6gonen och l\u00e4ste upp Juttans personalia: En dotter sedan ton\u00e5ren, ingen respons p\u00e5 friv\u00e5rdens kallelser, l\u00e5ngvarigt dagligt missbruk.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5klagaren yrkade p\u00e5 f\u00e4ngelsestraff. \u00d6vergrepp i r\u00e4ttssak \u00e4r ett allvarligt brott.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Efter en snabb sittning bakom<\/strong> st\u00e4ngda d\u00f6rrar meddelade Nilsson att r\u00e4tten beslutat att Juttan skulle kvarbli i h\u00e4kte.\u00a0Det hade Juttan inget emot. Inl\u00e5st\u00a0och\u00a0utan droger hade hon f\u00e5tt smak p\u00e5 den varma mestadels goda maten, b\u00f6rjat sova ordentligt och dra upp framtidsplaner f\u00f6r sig och dottern. Utan minsta h\u00e4nsyn till Tommy.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Domen meddelades en vecka senare. Juttan d\u00f6mdes till f\u00e4ngelse i tre m\u00e5nader. F\u00f6r milt, hade Nilsson utbrustit under de slutna \u00f6verl\u00e4ggningarna. Han och en n\u00e4mndeman ville g\u00e5 l\u00e4ngre och d\u00f6ma Juttan till 10 m\u00e5nader. Men Nilsson litade p\u00e5 att \u00e5klagaren skulle \u00f6verklaga och att hovr\u00e4tten med \u201dtill visshet gr\u00e4nsande sannolikhet\u201d skulle g\u00e5 p\u00e5 hans linje. En tr\u00f6st lika stor som en piss i Mississippi suckade Nilsson efter\u00e5t, tillbakalutad i sin skrivbordsstol i svart knarrande skinn. Han b\u00f6jde sig efter flaskan i nedersta skrivbordsl\u00e5dan som egentligen var avsedd f\u00f6r h\u00e4ngande arkiveringsmappar men som praktiskt nog rymde ett flytande sortiment v\u00e4rdigt ett v\u00e4lsorterat barsk\u00e5p.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>N\u00e5gon timme tidigare hade Tommy<\/strong> glidit ner f\u00f6r de fyra trappstegen till stamlokuset \u201dDinos\u201d. Knappt hann han nudda stengolvet f\u00f6rr\u00e4n servitrisen m\u00f6tte hans blick och undergivet pekade p\u00e5 det reserverade bordet f\u00f6r sex personer. Tommy nickade, drog ut en stol och slog sig ner. I en handv\u00e4ndning var de redan framdukade kuverten bortsopade och Tommy serverades en rustik tallrik kallskuret och ett glas Pinot Noir. Han tuggade eftert\u00e4nksamt i sig av charkuterierna med blicken p\u00e5 fl\u00f6det i chatten. Personaling\u00e5ngen avlarmad, inbrottslarm och \u00f6vervakningskameror desarmerade och \u2026 Nilsson sitter fortfarande vid sitt skrivbord, rapporterade Nilssons tingsnotarie. Tommy gjorde tummen upp och v\u00e4xlade \u00f6ver till n\u00e4sta krypterade plattform: \u201dKrigare, ni vet vad som g\u00e4ller, jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig resultat!\u201d. Torpederna, tv\u00e5 br\u00f6der under femton, log brett. De stod nu utanf\u00f6r Nilssons d\u00f6rr, beredda att knacka.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under tiden bar servitrisen in lammfil\u00e9n med \u201dstompade\u201d rotfrukter och h\u00e4llde upp ett nytt glas med kraftigare vin (Fat Baron). Tommy slappnade av. Han s\u00e5g v\u00e4nligt p\u00e5 henne, hon sken upp.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Utanf\u00f6r \u201dDinos\u201d parkerade <\/strong>en svart Volvo V90. Ut klev Anders och Erik, kl\u00e4dda i skogsrutiga skjortor och m\u00f6rkbl\u00e5 chinos. Inom en minut skulle de vara tillbaka med f\u00e5ngsten. Inom ordningsmakten \u2013 ja, \u00e4ven bland fl\u00e5buset, faktiskt \u2013 m\u00f6ttes de av respekt f\u00f6r sin diskretion vid gripanden i offentliga milj\u00f6er. Deras motto \u201dInga handbojor vid bordet!\u201d, var visserligen kutym inom k\u00e5ren men Anders och Erik var extremt uppfyllda av ambitionen att jobba snyggt, smart och smidigt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bakom sk\u00e4rmarna i den hermetiskt slutna kartl\u00e4ggningscentralen satt underr\u00e4ttelseenhetens radarpar Anders och Erik. I m\u00e5nader hade de f\u00f6ljt Tommys GPS, avt\u00e4ckt signaler och pusslat ihop kommunikationer. Deras m\u00f6dosamma arbete hade f\u00f6r en g\u00e5ng skull burit frukt. Tommys relationer och rutiner pekade spikrakt \u00e5t ett h\u00e5ll. Om detta visste Tommy fortfarande ingenting.&nbsp; Tommy var tungt kriminellt&hellip;<\/p>\n<p class=\"more-link-p\"><a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2025\/09\/29\/forsta-kapitlet\/\">Read more &rarr;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[256,448,446,447],"class_list":["post-14984","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-domstolarna","tag-gps","tag-nilsson","tag-sprangningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14984"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14984\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14986,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14984\/revisions\/14986"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14984"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}