{"id":14718,"date":"2023-12-08T15:25:43","date_gmt":"2023-12-08T14:25:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=14718"},"modified":"2023-12-08T17:58:34","modified_gmt":"2023-12-08T16:58:34","slug":"ras-och-vithet-i-sverige-del-2-vad-jag-larde-mig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2023\/12\/08\/ras-och-vithet-i-sverige-del-2-vad-jag-larde-mig\/","title":{"rendered":"Ras och vithet i Sverige, del 2: Vad jag l\u00e4rde mig"},"content":{"rendered":"\n

Rasist och antirasist \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte samma sak?<\/strong> En genomg\u00e5ende hypotes i kurslitteraturen komponerad av huvudl\u00e4raren Tobias H\u00fcbinette<\/a>, har varit att det i m\u00e5nga fall finns en dold omedveten rasism \u00e4ven inom den ”goda” vitheten. S\u00e4rskilt framtr\u00e4dande har den tesen varit i Race – An introduction<\/em>,<\/a> av den brittiske professorn Peter Wade.<\/a> Den enda l\u00f6sningen f\u00f6r att f\u00e5 bukt med rasskillnader och rasism \u00e4r enligt Wade att vi kommer till r\u00e4tta med klasskillnaderna. H\u00e4r lyfter Wade det kommunistiska Kuba som ett f\u00f6red\u00f6me, helt d\u00f6v och blind f\u00f6r befolkningens ofrihet och diktaturens misslyckande med att efter revolutionen 1959 f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsstandarden. S\u00e5 ja, i mina \u00f6gon \u00e4r Wades politiska naivitet \u00e4n mer provocerande \u00e4n hans testuggande om att vita antirasister \u00e4r och f\u00f6rblir rasister \u00e4ven n\u00e4r de g\u00f6r allt som st\u00e5r i deras makt f\u00f6r att utrota den rasistiska oj\u00e4mst\u00e4lldheten. <\/p>\n\n\n\n

Ligger det d\u00e5 ingenting i Wades p\u00e5st\u00e5enden att vi som utg\u00f6r ”den goda vitheten” medvetet eller omedvetet \u00e4nd\u00e5 \u00e4r rasister? Jo, kanske n\u00e5got. Det medgav \u00e5tminstone de tre intervjupersoner som jag involverade i mitt kursarbete. Deras svar fick mig att fundera \u00f6ver hur Wade skulle ha f\u00f6rklarat att goda antirasister som \u00e4r helt medvetna om sin underliggande rasism \u00e4nd\u00e5 aldrig helt kan komma ut ur rasistburen? Sj\u00e4lv bed\u00f6mer jag att Sverige \u00e4r ett i huvudsak icke-kolonialt land, pr\u00e4glat av en godhets- och anst\u00e4ndighetskultur som inneburit en stor \u00f6ppenhet i flykting- och migrationspolitiken. Men visst, fr\u00e5n att Sverige hade varit ett \u00f6versvallande v\u00e4lkomnande land d\u00e4r multikultur hyllats och d\u00e4r all v\u00e4rldens flyktingar tagits emot med \u00f6ppna armar fick s\u00e5v\u00e4l onda som goda krafter uppleva ett tv\u00e4rt lappkast n\u00e4r Sverige efter flyktingkrisen 2015 blev ett land med en h\u00e5rdare attityd och en v\u00e4sentligt sk\u00e4rpt migrationspolitik. Var det rasism? Nej. Oml\u00e4ggningen av politiken var motiverad av akut sv\u00e5rbem\u00e4strade situationer i kommuner och ber\u00f6rda myndigheter. Utan denna oml\u00e4ggning till n\u00e5got som mer liknade en europeisk normalmodell skulle fr\u00e4mlingsfientligheten i Sverige inom bara n\u00e5gra \u00e5r ha kunnat n\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4ckande h\u00f6jder. Men H\u00fcbinett betonar i st\u00e4llet att sambandet mellan svenskhet och vithet i framtiden m\u00e5ste kapas s\u00e5 att icke-vita kan k\u00e4nna mer gemenskap med Sverige och det traditionellt svenska. Visst, men \u00e5tg\u00e4rder som stimulerar icke-vit delaktighet i majoritetssamh\u00e4llet p\u00e5g\u00e5r ju hela tiden, och naturligtvis har ocks\u00e5 den icke-vita befolkningen ett ansvar f\u00f6r att l\u00e5ta sig integreras, t\u00e4nker jag.<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4rgblindheten \u00e4r en chim\u00e4r.<\/strong>\u00a0Hur \u00e4r din relation till begreppet ras och vad associerar du till n\u00e4r du h\u00f6r ordet? Jag beh\u00f6vde inte fundera l\u00e4nge f\u00f6r att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan i det digitala forum som skapats f\u00f6r kursens gruppdiskussion. F\u00f6r mig \u00e4r rasbegreppet ganska okomplicerat. Att tillh\u00f6ra en viss ras \u00e4r att dela hudf\u00e4rg och likhet i utseende med andra m\u00e4nniskor utan att n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ha n\u00e5got annat gemensamt med dessa m\u00e4nniskor. P\u00e5 f\u00f6ljdfr\u00e5gan vad jag associerar till n\u00e4r jag h\u00f6r ordet vithet blev d\u00e4rf\u00f6r mitt svar: hudf\u00e4rg. Att det inte finns n\u00e5gon vetenskaplig grund f\u00f6r att dela in m\u00e4nniskor i olika raser \u00e4r v\u00e4l belagt men i en mer allm\u00e4n mening\u00a0anv\u00e4nds rasbegreppet<\/a>\u00a0i ett stort antal l\u00e4nders lagstiftning samt \u00e4ven i Europakonvention om skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och grundl\u00e4ggande friheterna (som sedan 1995 g\u00e4ller som svensk lag) och i FN-konventionen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Men s\u00e5 inte i det hyperkorrekta Sverige d\u00e4r rasbegreppets historiskt negativa laddning <\/a>f\u00f6ranledde Sveriges riksdag att 1998 besluta utm\u00f6nstra rasbegreppet som diskrimineringsgrund i lagstiftningen. Den s\u00e5lunda politiskt beordrade \u201df\u00e4rgblindhet\u201d som skulle gynna alla icke-vita ville dock inte infinna sig hos befolkningen. Det kr\u00e4vs helt andra tag \u00e4n ett dribblande med rasbegreppet f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med den hudf\u00e4rgsbaserade diskriminering som icke-vita i v\u00e5rt land \u00e4nnu dagligen uts\u00e4tts f\u00f6r i skolan, inom sjukv\u00e5rden, p\u00e5 bostads- och arbetsmarknaden mm.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00f6per som sagt inte Tobias H\u00fcbinettes syn p\u00e5 allting men med stor beh\u00e5llning har jag l\u00e4st Den f\u00e4rgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning<\/a><\/em>. F\u00f6rfattarna (H\u00fcbinette\/Lundstr\u00f6m) beskriver d\u00e4r hur vita f\u00f6r\u00e4ldrar med vita barn i vita majoritetsskolor byter skola n\u00e4r denna \u201dutmanas\u201d av icke-vita elever, och hur vita f\u00f6r\u00e4ldrar flyttar sina vita barn till skolor i andra bostadsomr\u00e5den d\u00e4r vita elever \u00e4r i majoritet. H\u00e4r landar H\u00fcbinette i att segregationen reproduceras \u00e4ven p\u00e5 bostadsmarknaden. Och p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt best\u00e5r skolsegregationen n\u00e4r huvudm\u00e4n och enskilda akt\u00f6rer ser omfattande ekonomiska risker med en stor blandning av vita och icke-vita elever. Ja, eftersom en alltf\u00f6r heterogen elevsammans\u00e4ttning bed\u00f6ms minska skolans attraktionskraft f\u00f6r vita elever med h\u00f6ga betyg. F\u00f6r att minska segregationen har man p\u00e5 vissa h\u00e5ll tillgripit bussning av minoritetselever till majoritetselevernas skolor (t ex i Botkyrka)<\/a> eller nedl\u00e4ggning av skolor som domineras av icke-vita elever varvid dessa flyttas till skolor dominerade av vita elever (t ex i Trollh\u00e4ttan<\/a>). \u00c4ven sammanslagning av skolor dominerade av vita respektive icke-vita elever f\u00f6rekommer, liksom nedl\u00e4ggningar av icke-vita skolor varvid eleverna upptagits i nya, blandade j\u00e4tteskolor (Nyk\u00f6pingsmodellen<\/a>). H\u00fcbinette konstaterar dock uppgivet att s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder inte tycks spela n\u00e5gon roll utan mest blir \u201dslag i luften\u201d eftersom rassegregationen reproducerar sig. En lite \u00f6verraskande samst\u00e4mmighet i v\u00e5r sv\u00e5rt politiserade tid \u00e4r att h\u00e4r drar H\u00fcbinette ungef\u00e4r samma slutsats som Timbrorapporten Bussning av elever leder alltid fel<\/a>, av liberalen Malin Lernfelt<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Behovet av j\u00e4mlikhetsdata<\/strong>. Kvinnors inkomster \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n m\u00e4ns, rapporterar\u00a0Ekot<\/a>. Flickor och kvinnor f\u00e5r ADHD-diagnos fyra \u00e5r senare \u00e4n pojkar och m\u00e4n, rapporterar\u00a0Ekot<\/a>. Svarta amerikaner har oftare \u00e4n vita inte r\u00e5d med sjukv\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4kring, rapporterar Ekot.<\/a>\u00a0Gemensamt f\u00f6r dessa inslag \u00e4r att de bygger p\u00e5 statistisk, i det sistn\u00e4mnda exemplet p\u00e5 insamling av uppgifter om ras\/hudf\u00e4rg. \u00c4r det ett problem? N\u00e5gon som tar illa vid sig? T\u00e4nker n\u00e5gon att Ekot g\u00e5r rasisters \u00e4rende?\u00a0<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att ”politiken” ska ha en rimlig chans att \u00e5tg\u00e4rda samh\u00e4llsproblem – det m\u00e5 g\u00e4lla of\u00f6rklarade l\u00f6neskillnader, or\u00e4ttvis sjukv\u00e5rd, rasism eller andra missf\u00f6rh\u00e5llanden – m\u00e5ste det vara m\u00f6jligt f\u00f6r beslutsfattare att ta del av relevant faktaunderlag. H\u00fcbinettes l\u00f6sning stavas insamling av\u00a0j\u00e4mlikhetsdata<\/a>. Och jag h\u00e5ller med, i likhet med bl a Storbritannien, USA och Kanada b\u00f6r Sverige kunna f\u00f6ra statistik p\u00e5 strukturell niv\u00e5 i syfte att ta reda p\u00e5 n\u00e4r och i vilka sammanhang icke-vita m\u00e4nniskor i v\u00e5rt land uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering p\u00e5 grund av deras hudf\u00e4rg? (DO har f\u00f6rresten redan utrett saken\u00a0h\u00e4r<\/a>).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Sist men inte minst har kursen\u00a0<\/strong>om m\u00f6jligt ytterligare sk\u00e4rpt mina sinnen f\u00f6r s\u00e5dant som syftar till att gynna den antirasistiska kampen men som i verkligheten snarast motverkar den. Tre exempel: <\/p>\n\n\n\n

Hundratals f\u00e5glar med rasistiskt klingande namn f\u00e5r byta namn i Sverige. Indiansidensvansen heter numera Tujasidensvans, Kafferseglare heter Vitgumpseglare osv. Medan Lappmesen och Lappugglan alltj\u00e4mt har f\u00e5tt beh\u00e5lla sina namn med h\u00e4nvisning till att dessa har geografiska kopplingar (och allts\u00e5 inte har n\u00e5got att g\u00f6ra med namnet p\u00e5 ursprungsbefolkningen, min anm.) (DN<\/a>). <\/p>\n\n\n\n

Museer i Stockholm beviljas tio miljoner kronor fr\u00e5n Riksbankens Jubileumsfond till ett projekt med syftet att utmana museernas koloniala historia (Ekot<\/a>). <\/p>\n\n\n\n

Karlstads universitets disciplinn\u00e4mnd l\u00e4t den h\u00f6gerradikala Christian Peterson med ett f\u00f6rflutet i Nordiska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen g\u00e5 kvar p\u00e5 \u201dmin\u201d kurs Ras och vithet i Sverige, trots att han helt uppenbart st\u00f6rde undervisningen genom att skr\u00e4mma i v\u00e4g b\u00e5de l\u00e4rare och elever. Universitetsledningens beslut<\/a> signalerar vad\u00e5?   <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rasist och antirasist \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte samma sak? En genomg\u00e5ende hypotes i kurslitteraturen komponerad av huvudl\u00e4raren Tobias H\u00fcbinette, har varit att det i m\u00e5nga fall finns en dold omedveten rasism \u00e4ven inom den ”goda” vitheten. S\u00e4rskilt framtr\u00e4dande har den tesen varit i Race – An introduction, av den brittiske professorn Peter Wade. Den enda l\u00f6sningen f\u00f6r att f\u00e5 bukt med…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[411,410,409,408,231],"class_list":["post-14718","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-antirasism","tag-jamlikhetsdata","tag-ras","tag-tobias-hubinette","tag-vithet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14718","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14718"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14718\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14729,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14718\/revisions\/14729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14718"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14718"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14718"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}