{"id":14561,"date":"2023-05-08T15:43:45","date_gmt":"2023-05-08T13:43:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=14561"},"modified":"2023-05-09T09:20:58","modified_gmt":"2023-05-09T07:20:58","slug":"pa-hvitfeldtska-bodde-inte-jag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2023\/05\/08\/pa-hvitfeldtska-bodde-inte-jag\/","title":{"rendered":"P\u00e5 Hvitfeldtska bodde inte jag"},"content":{"rendered":"\n

Bes\u00f6kte nyligen Stockholm <\/strong>och lyckades pricka in Nils Petter L\u00f6fstedts dokument\u00e4rfilm\u00a0P\u00e5 Hvitfeldtska bodde vi<\/em>. \u00c4ven om jag inte bevakade G\u00f6teborgskravallerna p\u00e5 plats n\u00e4r det begav sig 14-16 juni 2001 i samband med EU-toppm\u00f6tet, s\u00e5 skrev jag i likhet med m\u00e5nga andra d\u00e5tida kolleger \u00e5tskilliga spalter i \u00e4mnet. B\u00e4st minns jag kr\u00f6nikan ”Ibland f\u00e5r man t\u00e5la att ligga p\u00e5 asfalt”, den orsakade visst st\u00e5hej.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ter till Stockholm. Jag var sen till L\u00f6fstedts premi\u00e4r p\u00e5 Zita<\/a>. Kom sm\u00e5springande efter ett bes\u00f6k hos fris\u00f6ren som har salong p\u00e5 \u00d6stermalm med spati\u00f6sa f\u00f6nster ut mot rikemansgata. En given m\u00e5ltavla f\u00f6r antikapitalistiska v\u00e5ldsverkares f\u00f6rst\u00f6relselusta t\u00e4nkte jag samtidigt som jag f\u00f6r mitt inre \u00e5terkallade bilderna av s\u00f6nderslagna restauranger och butiker utmed Avenyn<\/a>. I den sinnesst\u00e4mningen intog jag min plats i biosalongen, scannade av publiken och sorterade raskt in den i v\u00e4nsterfacket. En gammal yrkesskada om ni s\u00e5 vill. <\/p>\n\n\n\n

Syftet med dokument\u00e4rer oavsett format<\/strong> \u00e4r p\u00e5fallande ofta att piska fram ”r\u00e4tt sorts” uppr\u00f6rdhet. L\u00f6fstedts film \u00e4r inget undantag. P\u00e5 Hvitfeldtska bodde vi <\/em>\u00e4r en mycket k\u00e4nslom\u00e4ssig film som man m\u00e5ste ha ett hj\u00e4rta av sten f\u00f6r att inte ber\u00f6ras av. Allts\u00e5 satt jag d\u00e4r i b\u00e4nkraden och b\u00f6rjade k\u00e4nna allt mer sympati f\u00f6r aktivisterna som enligt noga planering med organisationsfolk och andra inblanda akt\u00f6rer hade checkat in p\u00e5 Hvitfeldtska, rullat ut sina sovs\u00e4ckar och nu s\u00e5g fram emot n\u00e5gra fina dagar med seminarier om v\u00e4rldens or\u00e4ttvisor, demonstrationer mot EU, Bush och kapitalismen, festst\u00e4mning och nya bekantskaper. Att d\u00e5 pl\u00f6tsligt p\u00e5 torsdagen (samma dag som den amerikanska presidentens Air Force One landar p\u00e5 Landvetter) m\u00f6tas av polisens avsp\u00e4rrning i form av containrar runt skolg\u00e5rden, v\u00e4ckte s\u00e5 klart stor frustration hos de tillresta ungdomarna som bara ville demonstrera sitt politiska engagemang. Tio timmar senare har alla d\u00e4r inne – 459 personer – gripits misst\u00e4nkta f\u00f6r v\u00e5ldsamt upplopp, citat: Nils Petter L\u00f6fstedt. S\u00e5 l\u00e5ngt in i filmen har jag transformerats till v\u00e4rsta kravallaktivisten och nickar uppmuntrande n\u00e4r den f\u00f6rsta stenbumlingen viner genom luften (i filmen, allts\u00e5). N\u00e4r filmen \u00e4r slut g\u00e5r jag ut i Stockholmskv\u00e4llen med n\u00e4ven knuten i fickan. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4l \u00e5terb\u00f6rdad till nya hemstaden Karlstad sovrar jag bland pressklippen. L\u00e4ser om en del av vad jag skrev och p\u00e5minns om hetsst\u00e4mningen i debatten. Jag var verkligen of\u00f6rsonlig i min kritik mot aktivisterna och mot v\u00e4nsterns f\u00f6rvridna id\u00e9er om ber\u00e4ttigat v\u00e5ld mot ordningsmakten. N\u00e4r den enkla sanningen \u00e4r att polisen i alla de andra medborgarnas intresse har att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen och i tr\u00e4ngda l\u00e4gen \u00e4ven har r\u00e4tt att anv\u00e4nda sina tj\u00e4nstevapen, argumenterade jag. <\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4nd\u00e5? F\u00f6rsvarade jag alltf\u00f6r ensidigt poliserna<\/strong> och s\u00e5g jag inte hur de utsatte oskyldiga m\u00e4nniskor f\u00f6r kr\u00e4nkningar? Med den fr\u00e5gan i bakhuvudet begav jag mig h\u00e4romkv\u00e4llen till N\u00f6jesfabriken <\/a>f\u00f6r att en andra g\u00e5ng uppleva P\u00e5 Hvitfeldtska bodde vi<\/em>. L\u00f6fstedts svartvita filmsekvenser n\u00e4r beridna kravallpoliser g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng forcerar m\u00e4nskliga hinder inne p\u00e5 Hvitfeldtska utl\u00f6ser snyftningar i publiken. H\u00e4sthovarnas h\u00e5rda smatter d\u00e5nar mot asfalten, det noterade jag inte p\u00e5 Zita men nu h\u00f6r jag det. <\/p>\n\n\n\n

Filmf\u00f6rest\u00e4llningen f\u00f6ljs av eftersnack som utg\u00f6rs av ett scensamtal mellan Victoria Rixer<\/a>, hon bodde p\u00e5 skolan och medverkar i filmen, och en pappa Ulf vars 17-\u00e5riga son ocks\u00e5 bodde p\u00e5 Hvitfeldtska och som reste till G\u00f6teborg f\u00f6r att demonstrera och ha kul med kompisar. N\u00e4r v\u00e5ldsamheterna \u00e4r i full g\u00e5ng och el\u00e4ndet har rapporterats i tv-rutan f\u00e5r Ulf \u00e4ntligen kontakt med sonen. Hans version ”inifr\u00e5n” skolan om vad som verkligen har h\u00e4nt (mest fredliga grejer) f\u00e5r Ulf att reagera starkt. Han skriver debattartiklar i VF<\/a> om den ensidiga mediebilden som spreds om v\u00e5ldsamheter, stenkastning och v\u00e5ld mot ordningsmakten. <\/p>\n\n\n\n

Det blir inget ”b\u00f6ljande” eftersnack<\/strong> p\u00e5 N\u00f6jesfabriken. Inl\u00e4ggen fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Victoria och Ulf som fr\u00e5n publiken \u00e4r samst\u00e4mmiga och g\u00e5r i korthet ut p\u00e5 att medierna svartm\u00e5lade, polisens misslyckades med i princip allt medan aktivisterna p\u00e5 Hvitfeldtska bara ville demonstrera f\u00f6r en b\u00e4ttre v\u00e4rld. Vidare. Det r\u00e4ttsliga efterspelet i domstolarna var politiskt styrt, n\u00e5got som bekr\u00e4ftades av att G\u00f6teborgs kommenderingschef H\u00e5kan Jaldung friades fr\u00e5n ansvar. Och den tragiska konsekvensen av alltihop var man ocks\u00e5 \u00f6verens om: F\u00f6rtroendet som m\u00f6dosamt hade arbetats fram i dialog mellan polisen, kommunen och aktivister, \u00e4r en g\u00e5ng f\u00f6r alla brutet. <\/p>\n\n\n\n

Den parlamentariska G\u00f6teborgskommitt\u00e9n<\/a> som tillsattes efter G\u00f6teborgskravallerna konstaterar i kapitlet Polisinsatsen mot Hvitfeldtska gymnasiet<\/em> (s. 519 ff) att polisens insats ”hade karakt\u00e4ren av ett hafsverk \/…\/ och orsakade dem som befann sig p\u00e5 skolan oproportionerligt stora inskr\u00e4nkningar i r\u00f6relsefriheten”. P\u00e5 den punkten har aktivisterna och Nils Petter L\u00f6fstedts film f\u00e5tt r\u00e4tt. Ja, uppr\u00e4ttelse. <\/p>\n\n\n\n

Men l\u00e5t oss stanna en stund<\/strong> innanf\u00f6r Jaldungs avsp\u00e4rrning. I L\u00f6fstedts film finns inte tillstymmelse till dokumentation om saken men det fanns ett \u00e5klagarbeslut om husrannsakan p\u00e5 skolan, juridiskt grundat p\u00e5 kriminalunderr\u00e4ttelser om att det inne i skolans lokaler p\u00e5gick brottslig verksamhet (tillverkning av vapen mm) f\u00f6r att sabotera Bushs bes\u00f6k och st\u00f6ra f\u00f6rhandlingarna p\u00e5 m\u00e4ssomr\u00e5det mellan EU-topparna. Enligt S\u00e4po var f\u00f6rberedelserna i g\u00e5ng redan dygnet innan Jaldung kommenderade sina konstaplar till Hvitfeldtska. Inget av detta fick plats i L\u00f6fstedts film, d\u00e4remot gott om filmsekvenser p\u00e5 plojiga poliser som varken klarade att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen eller tala engelska med utl\u00e4ndska aktivister.<\/p>\n\n\n\n

Sant \u00e4r att en enig hovr\u00e4tt friade H\u00e5kan Jaldung fr\u00e5n brott. I likhet med G\u00f6teborgskommitt\u00e9n konstaterade domstolen att hans avsp\u00e4rrning av Hvitfeldtska var ett ingrepp i friheten f\u00f6r de personer som bodde d\u00e4r, men att polislagen i en situation som den aktuella ger s\u00e5dana befogenheter och att avsp\u00e4rrningen d\u00e4rf\u00f6r var f\u00f6rsvarlig med tanke p\u00e5 den betydande risken f\u00f6r att aktivister med v\u00e5ld skulle tr\u00e4nga in p\u00e5 EU-toppm\u00f6tesomr\u00e5det och st\u00f6ra stats- och regeringschefernas sammantr\u00e4den. I en demokrati och r\u00e4ttsstat \u00e4r det en uppgift f\u00f6r domstolar att g\u00f6ra s\u00e5dana bed\u00f6mningar. <\/p>\n\n\n\n

Genom att l\u00e5ta kameralinsen <\/strong>stint och ensidigt fokusera p\u00e5 aktivisternas upplevelser och vinkla bort fr\u00e5n allt annat av betydelse, lyckas L\u00f6fstedt med r\u00e5ge uppfylla syftet att g\u00f6ra filmpubliken heligt f\u00f6rbannad p\u00e5 allt vad polis och ordningsmakt heter, och n\u00e4ra nog f\u00f6rrycka mig till ompr\u00f6vning. Skickligt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bes\u00f6kte nyligen Stockholm och lyckades pricka in Nils Petter L\u00f6fstedts dokument\u00e4rfilm\u00a0P\u00e5 Hvitfeldtska bodde vi. \u00c4ven om jag inte bevakade G\u00f6teborgskravallerna p\u00e5 plats n\u00e4r det begav sig 14-16 juni 2001 i samband med EU-toppm\u00f6tet, s\u00e5 skrev jag i likhet med m\u00e5nga andra d\u00e5tida kolleger \u00e5tskilliga spalter i \u00e4mnet. B\u00e4st minns jag kr\u00f6nikan ”Ibland f\u00e5r man t\u00e5la…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[392,394,390,391,393],"class_list":["post-14561","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-aktivister","tag-goteborgskravallerna","tag-hvitfeldtska","tag-jaldung","tag-nils-petter-lofstedt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14561","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14561"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14561\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14591,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14561\/revisions\/14591"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}