{"id":14229,"date":"2022-01-25T10:19:34","date_gmt":"2022-01-25T09:19:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=14229"},"modified":"2022-02-06T18:23:19","modified_gmt":"2022-02-06T17:23:19","slug":"medelklassen-trendar-fast-tvartom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2022\/01\/25\/medelklassen-trendar-fast-tvartom\/","title":{"rendered":"Medelklassen trendar fast tv\u00e4rtom"},"content":{"rendered":"\n

Den franska succ\u00e9f\u00f6rfattaren <\/strong>och litter\u00e4ra underbarnet \u00c9douard Louis <\/a>\u00e4r aktuell med romanen ”En kvinnas frig\u00f6relse”<\/a>. Jag har inte l\u00e4st den men som framg\u00e5tt skildrar den en arbetarkvinnas str\u00e4van till ett dr\u00e4gligare liv, och kvinnan \u00e4r allts\u00e5 Louis egen mor. Journalisten och f\u00f6rfattaren Patrik Lundberg<\/a> som sj\u00e4lv skrivit prisbel\u00f6nt om sin mammas liv<\/a> kommenterar med igenk\u00e4nning Louis bok i SVT\/Kultur<\/a> och landar i slutsatsen:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 F\u00f6r att skriva arbetarskildringar m\u00e5ste man antagligen ha gjort sin klassresa. Jag tror det litter\u00e4ra skapandet har medelklassifierats vilket \u00e4r lite skadligt, d\u00e5 f\u00e5r vi inte de h\u00e4r ber\u00e4ttelserna fr\u00e5n de som lever i den h\u00e4r v\u00e4rlden, utan fr\u00e5n v\u00e4lbetalda klassresen\u00e4rer som jag. Och d\u00e5 blir det inte lika br\u00e4nnande.<\/em><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r blir jag f\u00f6rst provocerad. <\/strong>F\u00f6r vad med de Nobelprisbel\u00f6nade f\u00f6rfattarna Harry Martinson och Eyvind Johnson? Den f\u00f6rre modersl\u00f6st sockenbarn, den senare l\u00e4mnad som fosterson p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ldrarnas fattigdom. Och vad med Vilhelm Moberg, uppv\u00e4xt i ett sm\u00e5l\u00e4ndskt soldattorp? Inga klassresen\u00e4rer? S\u00e5 nej, Lundberg kan inte seri\u00f6st mena att f\u00f6rfattare som gjort f\u00e4rdigt sin klassresa inte f\u00f6rm\u00e5r skriva ”br\u00e4nnande” arbetarlitteratur.<\/p>\n\n\n\n

I november meddelade Lundberg att han vill \u201dl\u00e4mna medelklassen\u201d eftersom hans medelklassv\u00e4nner inte lever som de l\u00e4r (DN 24\/11). De \u00e4ter k\u00f6tt, bor i bostadsr\u00e4tt, \u00e5ker bil och reser utomlands. (Allt tv\u00e4rtemot Gretadoktrinens l\u00e4ra, min anm<\/em>). Lundberg uth\u00e4rdar inte dubbelmoralen och \u00f6nskar sig tillbaka till arbetarklassen. Detta i kontrast till frilansjournalisten Vesna Prekopic <\/a>som beskriver hur tacksam hon \u00e4r f\u00f6r att henne mor pushade henne att g\u00f6ra klassresan, en resa som f\u00f6rutom socialt och kulturellt kapital har gett henne ekonomisk trygghet och skonat henne fr\u00e5n sin mammas f\u00f6rslitningsskador (DN 18\/1). Till skillnad fr\u00e5n Lundberg har Prekopic ingen l\u00e4ngtan att l\u00e4mna medelklassen men hon har sv\u00e5rt f\u00f6r \u201dmellanf\u00f6rskapet\u201d. Det vill s\u00e4gs upplevelsen av att inte riktigt h\u00f6ra hemma vare sig i arbetarklassen eller medelklassen. Eller med Prekopic egna ord: <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ytan har vi lyckats, inombords finns ett sj\u00e4lsligt tomrum som vi inte vet hur vi ska fylla eller med vad. <\/em><\/p>\n\n\n\n

En tredje person som <\/strong>har tankar kring medelklassen \u00e4r Ivar Arpi (SvD 19\/1). P\u00e5 tv\u00e4rs med sin mors \u00f6nskan att han skulle bli m\u00e5lare (allts\u00e5 inte konstn\u00e4r utan plankstrykare) som flera f\u00f6rut i sl\u00e4kten, best\u00e4mmer sig Arpi f\u00f6r att studera p\u00e5 universitet. I dag \u00e4r Arpi beredd att delvis ge sin mamma r\u00e4tt och konstaterar: <\/p>\n\n\n\n

Om pandemin visat n\u00e5got \u00e4r det att vi inte klarar oss utan dem som k\u00f6r, v\u00e5rdar, packar, reparera och bygger. Det r\u00e4cker inte att vi talar oss varma f\u00f6r klassresor, <\/strong>livet m\u00e5ste g\u00f6ras mer dr\u00e4gligt f\u00f6r dem som inte tillh\u00f6r medelklassen. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt:<\/strong> Upptagen i medelklassen dr\u00f6mmer Lundberg sig tillbaks till arbetarklassen. Prekopic vill f\u00f6rbli medelklass men slippa k\u00e4nslan av att inte h\u00f6ra hemma n\u00e5gonstans. Medan Arpi skulle kunna avf\u00e4rdas som pl\u00e5gad av d\u00e5ligt samvete f\u00f6r att knegarna inte har det lika bra som han. Nu tror jag dock att Arpi \u00e4r mer komplicerad \u00e4n s\u00e5, \u00e5terkommer till det. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan jag st\u00e4ller mig \u00e4r varf\u00f6r framg\u00e5ngsrika mediepersonligheter som n\u00e5tt positioner i Opinions- och Kultursverige offentligt b\u00f6rjar problematisera sin resa till medelklassen? Och hur kommer det sig att den eviga fr\u00e5gan om klassresan har blivit ett hett \u00e4mne just nu?<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss ta avstamp i borgerligheten,<\/strong> n\u00e4rmar best\u00e4mt Moderaterna, som jag k\u00e4nner n\u00e5gorlunda v\u00e4l. Under mina \u00e5r i riksdagsgruppen predikades f\u00f6rh\u00e5llandevis ofta fr\u00e5n talarstolen om betydelsen av social r\u00f6rlighet och klassresor. Ja, n\u00e4stan som ett mantra: ”Sverige ska vara ett land f\u00f6r klassresor”, ”Alla ska kunna g\u00f6ra klassresor”, ”M\u00f6jligg\u00f6r nya klassresor i en ny tid”, ”Fler klassresor ger f\u00e4rre brott” – och s\u00e5 favoriten ”Det viktiga \u00e4r inte var man kommer ifr\u00e5n utan vart man \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g”.<\/p>\n\n\n\n

Marxismens budskap om det klassl\u00f6sa samh\u00e4llet \u00e4r det v\u00e4l knappast n\u00e5gon som l\u00e4ngre tror p\u00e5. Klassresor b\u00f6r och kommer alltid att g\u00f6ras, de \u00e4r f\u00f6rbundna med varje m\u00e4nniskas r\u00e4tt att sj\u00e4lv forma sitt liv. Och vem vore jag att neka barn fr\u00e5n arbetarhem eller fr\u00e5n socialt svaga omr\u00e5den att g\u00f6ra klassresor, utbilda sig och f\u00e5 ett arbete som de upplever som meningsfullt, ja kanske till och med bygga ett sparkapital p\u00e5 banken. Sj\u00e4lv klassresen\u00e4r kan jag emellertid vittna om den vilsenhet som uppst\u00e5r n\u00e4r man inte fr\u00e5n barnsben beh\u00e4rskar medelklassens koder, man\u00e9r och normer. Denna vad vi kallar tysta kunskap \u00e4r vi resen\u00e4rer mer eller mindre duktiga p\u00e5 att till\u00e4gna oss, men samtidigt: N\u00e4r man h\u00e4lsar p\u00e5 sl\u00e4kt och gamla v\u00e4nner fr\u00e5n f\u00f6rr kan det infinna sig ett vemod \u00f6ver att man inte l\u00e4ngre riktigt h\u00f6r hemma i den tidigare s\u00e5 otvungna gemenskapen. Det har smugit sig in ett avst\u00e5nd, man befinner sig p\u00e5 en annan niv\u00e5, tycker man \u00e5tminstone sj\u00e4lv, t\u00e4nker, l\u00e4ser, talar om andra saker som man finner mer givande och intressanta. Vesna Prekopic kallar det f\u00f6r ”mellanf\u00f6rskapet”, och det \u00e4r en tr\u00e4ffande ben\u00e4mning p\u00e5 gr\u00e4nslandet mellan tv\u00e5 v\u00e4rldar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att \u00e5terkoppla till Ivar Arpi<\/strong> och hans \u00f6mmande samvete f\u00f6r arbetarklassen. Nyligen bj\u00f6d han in statsvetaren och skribenten Johan Wennstr\u00f6m<\/a> till Arpis Rak h\u00f6ger<\/a> f\u00f6r att samtala om bl a klass och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att h\u00e5lla ihop ett samh\u00e4lle. Samtalet som v\u00e4xer fram mellan de b\u00e5da kan varmt rekommenderas! Mina egna funderingar i \u00e4mnet g\u00f6r att jag direkt f\u00e5ngar en av Wennstr\u00f6ms kastade handskar: Ska vi str\u00e4va efter social r\u00f6rlighet p\u00e5 bekostnad av v\u00e5ra sociala gemenskaper och medm\u00e4nniskor? <\/p>\n\n\n\n

Klart att folk ska f\u00e5 g\u00f6ra <\/strong>klassresor, vem kan vara d\u00e4remot, men hur undvika att m\u00e4nniskors sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande inte g\u00e5r ut \u00f6ver andra? <\/p>\n\n\n\n

Inom min politiska hemvist k\u00e4nner jag igen<\/strong> en tendens att g\u00f6ra sig blind f\u00f6r att social r\u00f6rlighet och klassresor ocks\u00e5 kan vara pl\u00e5gsamt komplicerade och skuld- och skambel\u00e4ggande p\u00e5 ett individplan. F\u00f6r att komma vidare i den diskussionen beh\u00f6ver man erk\u00e4nna att h\u00e4r faktiskt finns ett problem. Ja, t\u00e4nk om moderatledaren n\u00e4r han i sitt n\u00e4sta tal, debattrunda eller artikel \u00e4n en g\u00e5ng understryker vikten av social r\u00f6rlighet ocks\u00e5 kunde \u00e5tminstone antyda att myntet inte bara har en sida. Att den andra sidan inneb\u00e4r att m\u00e4nniskorna som l\u00e4mnar sin klass och bakgrund kan bli ledsna och olyckliga, k\u00e4nna sig som fr\u00e4mlingar i b\u00e5da l\u00e4gren. Och vad h\u00e4nder d\u00e5 med gemenskaper m\u00e4nniskor emellan och i samh\u00e4llet i stort? Hur m\u00e5nga Foodoramatleveranser av elsparks\u00e5kande m\u00f6rkhyade m\u00e4n i regn och rusk med plastp\u00e5sar \u00f6ver handskarna m\u00e4ktar medelklassen med innan Arpis skuldk\u00e4nslor tr\u00e4nger sig p\u00e5 och delas av allt fler? Har sj\u00e4lva marknadsliberalismen g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt? V\u00e5gar borgerligheten st\u00e4lla den fr\u00e5gan? Kanske \u00e4r det h\u00e4r f\u00f6rklaringen finns till att \u00e4ven lyckade figurer som t ex Patrik Lundberg, Vesna Prekopic och Ivar Arpi har b\u00f6rjat fr\u00e5ga sig hur de egentligen trivs med sina klassresor. <\/p>\n\n\n\n

Diskussionen \u00e4r lika angel\u00e4gen <\/strong>som existentiell. H\u00e5ll till godo Filosofiska rummet<\/a> – \u00e4mnet \u00e4r serverat! <\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ttelse: Efter denna publicering har Ivar Arpi meddelat att han inte gjort n\u00e5gon klassresa.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den franska succ\u00e9f\u00f6rfattaren och litter\u00e4ra underbarnet \u00c9douard Louis \u00e4r aktuell med romanen ”En kvinnas frig\u00f6relse”. Jag har inte l\u00e4st den men som framg\u00e5tt skildrar den en arbetarkvinnas str\u00e4van till ett dr\u00e4gligare liv, och kvinnan \u00e4r allts\u00e5 Louis egen mor. Journalisten och f\u00f6rfattaren Patrik Lundberg som sj\u00e4lv skrivit prisbel\u00f6nt om sin mammas liv kommenterar med igenk\u00e4nning Louis bok i SVT\/Kultur och landar i…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[345,344,343,342],"class_list":["post-14229","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-arbetarklass","tag-borgerligheten","tag-klassresan","tag-medelklass"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14229"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14229\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14254,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14229\/revisions\/14254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}