{"id":13349,"date":"2020-09-05T08:51:58","date_gmt":"2020-09-05T06:51:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=13349"},"modified":"2020-10-30T20:18:35","modified_gmt":"2020-10-30T19:18:35","slug":"morrison-fanrik-stal-och-slaveriet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2020\/09\/05\/morrison-fanrik-stal-och-slaveriet\/","title":{"rendered":"Morrison, F\u00e4nrik St\u00e5l och slaveriet"},"content":{"rendered":"\n

I Norrk\u00f6ping st\u00e5r familjen De Geers <\/strong>anfader Louise De Geer <\/a>staty. LDG var inte bara hyllad industriman som p\u00e5 1600-talet lade grunden f\u00f6r stadens storhetstid. Mot slutet av sitt liv (1587-1652) var han \u00e4ven inbegripen i slavhandel. R\u00f6ster har nu h\u00f6jts f\u00f6r att statyn ska rivas. <\/p>\n\n\n\n

I den uppiskade Black lives matter-st\u00e4mningen var det n\u00e4ra att det stundande 125-\u00e5rsjubileet av den brittiska institutionen ”Last night of the Proms”<\/a> hade blivit stympad. Orsak: Det F\u00f6renade Kungarikets koppling till slavhandel och kolonialism. Men i sista stund tog BBC sitt f\u00f6rnuft till f\u00e5nga och meddelade att s\u00e5v\u00e4l ”Rule, Britannia” som ”Land of hope of glory” ska framf\u00f6ras <\/a>med k\u00f6rs\u00e5ng, orkester och publik (om \u00e4n i Coranaanpassat format).<\/p>\n\n\n\n

I en notis <\/a>l\u00e4ser jag<\/strong> att bandet Talking Heads frontfigur David Byrne<\/a> ber om urs\u00e4kt f\u00f6r att han 1984 var sminkad som ”blackface”<\/a> n\u00e4r han intervjuade sig sj\u00e4lv i en skivlanseringsvido.<\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Listan p\u00e5 urs\u00e4kter fr\u00e5n det vita majoritetssamh\u00e4llets k\u00e4ndisar, politiker, f\u00f6rfattare, museer, organisationer, med mera, fylls p\u00e5 hela tiden. Till exempel anordnar ABF i h\u00f6st en ”antirasistisk studiecirkel” <\/a>p\u00e5 temat: ”Vit-icke-vit”. F\u00f6rutom att man nog inte b\u00f6r vara alltf\u00f6r ljushyllt f\u00e5r enligt kurskatalogen deltagarna inte vara \u00f6ver 25 \u00e5r. Sj\u00e4lv borde jag m\u00f6jligen be om urs\u00e4kt f\u00f6r maskeraden 1969 d\u00e5 jag var utkl\u00e4dd till vitsippa (lat<\/em>. Anemone nemorosa), en blomma som namngivits av den pl\u00f6tsligt omstridde<\/a> Carl von Linn\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

Innan BLM-r\u00f6relsen med full kraft<\/strong> svepte in \u00f6ver Sommarsverige hann jag l\u00e4sa ”D\u00e4r historien tar slut” av Stefan Jonsson (recension h\u00e4r<\/a>). Jonssons i alla l\u00e4gen f\u00f6rd\u00f6manden av ”vitheten” inspirerade mig att l\u00e4sa vidare. Medan den antirastiska kampen rullade i realtid f\u00f6rsj\u00f6nk jag i kolonialismens och slaveriets historia via nobelpristagaren Toni Morrisons ”\u00c4lskade”. En m\u00e4ktig l\u00e4supplevelse som ytterligare f\u00f6rst\u00e4rkts av dokument\u00e4ren ”Det h\u00e4r \u00e4r jag – Toni Morrison” (kan ses p\u00e5 SVT Play<\/a> t o m 16\/11). <\/p>\n\n\n\n

”Du stal den d\u00e4r sp\u00e4dgrisen, eller hur? Nej, herrn, sa Sixo, men f\u00f6r skams skull h\u00f6ll han \u00f6gonen p\u00e5 k\u00f6ttbiten. P\u00e5st\u00e5r du att du inte har stulit den, fast jag st\u00e5r h\u00e4r och tittar p\u00e5 dig? Ja, herrn. Jag har inte stulit den. Skoll\u00e4raren log. Slog du ihj\u00e4l den? Ja, herrn. Det gjorde jag. Slaktade du den? Ja, herrn. Stekte du den? Ja, herrn. N\u00e5, d\u00e5 s\u00e5. \u00c5t du den? Ja, herrn, det gjorde jag. Och det \u00e4r inte att stj\u00e4la, s\u00e4ger du? Nej, herrn, det \u00e4r det inte. Vad \u00e4r det d\u00e5? Att f\u00f6rb\u00e4ttra herrns egendom? Va? Sixo s\u00e5r r\u00e5g s\u00e5 det ska v\u00e4xa b\u00e4ttre p\u00e5 dom \u00f6versta f\u00e4lten. Sixo g\u00f6dslar jorden s\u00e5 ni f\u00e5r b\u00e4ttre sk\u00f6rdar. Sixo ger Sixo mat s\u00e5 ni f\u00e5r b\u00e4ttre arbete. Klyftigt, men skoll\u00e4raren piskade honom \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r att visa vem det var som best\u00e4mde.”<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5ngt Morrison om slaven <\/strong>Sixons sk\u00e4ndliga behandling i USA vid tiden f\u00f6r inb\u00f6rdeskriget. Slaven, eller subalternen<\/a> f\u00f6r att anv\u00e4nda ett av Stefan Jonssons favorituttryck, kunde aldrig r\u00e4kna med n\u00e5gon empati fr\u00e5n sin \u00e4gare. Hur v\u00e4l Sixon \u00e4n betedde sig slutade det med stryk. Men det m\u00e5ste inte alltid vara s\u00e5 i ett f\u00f6rh\u00e5llande mellan herre och tj\u00e4nare. Visst \u00e4r den ofrie alltid ofri, men den fullst\u00e4ndiga bilden \u00e4r mer komplicerad \u00e4n s\u00e5. Ett exempel fr\u00e5n Runebergs ”F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner” f\u00e5r illustrera vad jag menar. Notera att Runeberg diktning \u00e4r samtida med slaveriet som \u00e4nnu var en pl\u00e5gsam realitet inte bara i USA utan i stora delar av v\u00e4rlden. Kort resum\u00e9:<\/p>\n\n\n\n

General von Essen var en \u00e4rrad veteran fr\u00e5n finska kriget och p\u00e5 sitt gods drev han ett h\u00e5rt regemente med sina underlydande. N\u00e4r hans kusk Matts olovandes har ridit sporrstr\u00e4ck med von Essens h\u00e4st best\u00e4mmer generalen att han ska bestraffas med piskrapp. Matts f\u00f6rklarar d\u00e5 lugnt och stilla att han i s\u00e5 fall sl\u00e5r tillbaka mot sin herre, och det s\u00e5 h\u00e5rt som en h\u00e4st sparkar. Dr\u00e4ngens \u00f6verraskande sturskhet g\u00f6r generalen gr\u00e5tmild, han ser i subalternen en m\u00e4nniska, en like, som v\u00e4grar att krypa och som handlar med stolthet.<\/p>\n\n\n\n

”Och skulle, n\u00e4r du dig skickar\/ s\u00e5 manligt som nu min son,\/ och skulle, n\u00e4r s\u00e5 du blickar,\/ jag ge dig \u00e5t piskans h\u00e5n;<\/em><\/p>\n\n\n\n

vid himmelens Gud och Fader,\/ d\u00e5 vore jag aldrig v\u00e4rd\/ att n\u00e4mna de tappra rader,\/ bland vilka jag h\u00f6jde mitt sv\u00e4rd.<\/em><\/p>\n\n\n\n

G\u00e5, s\u00f6k dig en v\u00e4n h\u00e4r n\u00e4ra,\/ en duktig och stursk kamrat,\/ och drick ett glas f\u00f6r v\u00e5r \u00e4ra,\/ h\u00e4r har du en blank dukat!\/<\/em><\/p>\n\n\n\n

Och tack f\u00f6r det vackra minne,\/ du v\u00e4ckt i mitt hj\u00e4rta, du,\/ och tack f\u00f6r ditt arga sinne -\/ och drag \u00e5t helvete nu!”<\/em><\/p>\n\n\n\n

General von Essen skulle f\u00f6rmodligen<\/strong> ha misslyckats som plantage\u00e4gare och kusken Matts hade varit lika ot\u00e4nkbar som slav. Med sin mentalitet hade de helt enkelt inte passat in i den vidriga verksamheten p\u00e5 bomullsf\u00e4lten i 1800-talets Amerika. Det helt j\u00e4mlika samh\u00e4llet var d\u00e5 som nu en utopi men Runebergs dikt ger i all sin idealisering en viktig p\u00e5minnelse om att det finns nyanser i relationen mellan \u00f6ver- och underordnad. Nyanser som har g\u00e5tt f\u00f6rlorade i dagens antirasistiska str\u00f6mning med f\u00f6ljden att BLM-r\u00f6relsen riskerar att g\u00f6ra sig till en karikatyr av den ber\u00e4ttigade kampen f\u00f6r j\u00e4mlikhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Norrk\u00f6ping st\u00e5r familjen De Geers anfader Louise De Geer staty. LDG var inte bara hyllad industriman som p\u00e5 1600-talet lade grunden f\u00f6r stadens storhetstid. Mot slutet av sitt liv (1587-1652) var han \u00e4ven inbegripen i slavhandel. R\u00f6ster har nu h\u00f6jts f\u00f6r att statyn ska rivas. I den uppiskade Black lives matter-st\u00e4mningen var det n\u00e4ra…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[214,231],"class_list":["post-13349","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-slaveriet","tag-vithet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13349","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13349"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13349\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13435,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13349\/revisions\/13435"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13349"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13349"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}