{"id":12285,"date":"2018-05-16T09:06:09","date_gmt":"2018-05-16T07:06:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=12285"},"modified":"2020-10-30T15:49:22","modified_gmt":"2020-10-30T14:49:22","slug":"lagstiftaren-och-lagradet-avsnitt-4-fel-metod-att-losa-bostadskrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2018\/05\/16\/lagstiftaren-och-lagradet-avsnitt-4-fel-metod-att-losa-bostadskrisen\/","title":{"rendered":"Lagstiftaren och Lagr\u00e5det avsnitt 4: Bostadskrisen"},"content":{"rendered":"

Fler bost\u00e4der beh\u00f6ver<\/strong> byggas, det tycker alla riksdagspartier. Men i bostadsbristens Sverige \u00e4r det varken regeringen eller riksdagen som s\u00e4tter spaden i jorden och bygger billiga l\u00e4genheter \u00e5t studenter och nyanl\u00e4nda eller vad annat som p\u00e5 ort och st\u00e4lle efterfr\u00e5gas. Bostadsbyggandet \u00e4r kommunernas uppgift. Samtidigt g\u00e4ller det kommunala sj\u00e4lvstyret, d\u00e4rav rikspolitikernas dilemma, s\u00e4rskilt i valtider.<\/p>\n

<\/p>\n

Bostadsminister Peter Eriksson<\/a> tror sig nu ha kommit p\u00e5 knepet f\u00f6r att f\u00e5 kommunerna att bygga mer. Kommunerna ska straffas om de tar f\u00f6r l\u00e5ng tid p\u00e5 sig att behandla ans\u00f6kningar om bygglov.<\/p>\n

\u201dNu \u00f6kar tryckt p\u00e5 kommunerna<\/strong> att h\u00e5lla handl\u00e4ggningstiderna”, utropade\u00a0<\/a>Eriksson i v\u00e5ras n\u00e4r regeringens f\u00f6rslag Reduktion av avgift f\u00f6r lov, f\u00f6rhandsbesked och anm\u00e4lan <\/em>(prop h\u00e4r<\/a>) landade p\u00e5 riksdagens bord.<\/p>\n

Det ”\u00f6kade trycket” best\u00e5r i att kommunerna ska g\u00e5 miste om en del av\u00a0ans\u00f6kningsavgiften n\u00e4r byggbolagens \u00e4renden inte behandlas fort nog. Problemet \u00e4r bara att den \u00e5tg\u00e4rden \u00e4r verkningsl\u00f6s, systemfr\u00e4mmande och of\u00f6renlig med det kommunala sj\u00e4lvstyret. S\u00e5 kan man n\u00e5got h\u00e5rddraget sammanfatta Lagr\u00e5dets kritik<\/a> som mynnar ut i \u00f6rfilen att \u201ddet remitterade f\u00f6rslaget inte \u00e4r \u00e4gnat att l\u00e4ggas till grund f\u00f6r lagstiftning\u201d.<\/p>\n

Jag ska h\u00e4r kort redog\u00f6ra f\u00f6r Lagr\u00e5dets tre huvudinv\u00e4ndningar.<\/p>\n

1) Lagr\u00e5det unders\u00f6ker<\/strong> f\u00f6rst om lagf\u00f6rslaget kommer att uppn\u00e5 sitt syfte. Redan h\u00e4r brister regeringens f\u00f6rslag. Enligt Boverkets rapport<\/a> (sid 9 ff) som regeringen sj\u00e4lv h\u00e4nvisar till, klarar en stor majoritet av kommunernas byggnadsn\u00e4mnder att h\u00e5lla tidsfristerna.\u00a0Lagr\u00e5det konstaterar: \u201dVad g\u00e4ller kommunernas f\u00f6rm\u00e5ga att leva upp till f\u00f6reskrivna tidsfrister \u00e4r bilden betydligt ljusare \u00e4n den beskrivning som framg\u00e5r av lagr\u00e5dsremissen och som regeringen har lagt till grund f\u00f6r bed\u00f6mningen av behovet av f\u00f6rslagen\u201d.\u00a0Det \u00e4r en fink\u00e4nslig omskrivning f\u00f6r att regeringen p\u00e5 ett vilseledande s\u00e4tt trixar med statistiken.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller den f\u00f6reslagna<\/strong> ekonomiska sanktionen \u2013 avgiftsreduktionen \u2013 konstaterar Lagr\u00e5det att den piskan f\u00e5r liten effekt n\u00e4r verkligheten ser ut som den g\u00f6r ute i kommunerna. I det f\u00e5tal kommuner som inte klarar att h\u00e5lla beslutsstiderna beror dr\u00f6jsm\u00e5len varken p\u00e5 ovilja eller felaktiga prioriteringar utan p\u00e5 s\u00e5dant som \u201dbrist p\u00e5 anst\u00e4llningsbar kompetens inom omr\u00e5den som r\u00f6r byggfr\u00e5gor\u201d. Och framf\u00f6r allt \u00e4r det enligt Lagr\u00e5det andra faktorer \u00e4n l\u00e5nga handl\u00e4ggningstider som f\u00f6rsenar nybyggnationen.<\/p>\n

Lagr\u00e5det svarar allts\u00e5 nej p\u00e5 fr\u00e5gan om regeringens lagf\u00f6rslag uppn\u00e5r sitt avsedda syfte. D\u00e4rmed kunde man tycka att det vore nog ordat om f\u00f6rslagets uselhet, men Lagr\u00e5det g\u00e5r vidare i sin granskning:<\/p>\n

2) F\u00f6rslagets ”avgiftsreduktion” \u00e4r systemfr\u00e4mmande<\/strong> och borde d\u00e4rf\u00f6r ha \u00f6verv\u00e4gts extra noga, vilket inte har skett: \u201dDen form av ekonomiska sanktioner som nu f\u00f6resl\u00e5s \u00e4r som Riksdagens ombudsm\u00e4n p\u00e5talar ett helt nytt inslag i svensk r\u00e4tt. Mot denna bakgrund b\u00f6r enligt Lagr\u00e5dets mening inf\u00f6randet f\u00f6reg\u00e5s av mer grundliga principiella \u00f6verv\u00e4ganden om det l\u00e4mpliga med s\u00e5dana sanktioner och n\u00e4r de i s\u00e5 fall b\u00f6r inf\u00f6ras p\u00e5 ett r\u00e4ttsomr\u00e5de”.<\/p>\n

3) Enligt regeringen p\u00e5verkar<\/strong> f\u00f6rslaget inte det kommunala sj\u00e4lvstyret eftersom det inte omfattar kommunernas r\u00e4tt att best\u00e4mma hur byggnadsn\u00e4mndernas verksamhet ska finansieras. Tv\u00e4rtemot vad regeringen p\u00e5st\u00e5r menar dock Lagr\u00e5det att f\u00f6rslaget begr\u00e4nsar det kommunala sj\u00e4lvstyret och att det i sj\u00e4lva verket r\u00f6r sig om ”ett principiellt sett betydelsefullt ingrepp i sj\u00e4lvstyrelsen”. Lagr\u00e5dets f\u00f6rklaring \u00e4r att om en byggnadsn\u00e4mnd \u00f6verskrider handl\u00e4ggningstider och enligt\u00a0f\u00f6rslaget straffas med ”avgiftsreduktion” s\u00e5 tvingas kommunen att p\u00e5 annat s\u00e4tt t\u00e4cka upp f\u00f6r de uteblivna int\u00e4kterna, vilket belastar kommunens \u00f6vriga verksamhet och ytterst kommuninv\u00e5narna.<\/p>\n

Grundlagen g\u00f6r det visserligen m\u00f6jligt att begr\u00e4nsa kommunernas sj\u00e4lvstyre (14 kap. 3 \u00a7 regeringsformen) men i s\u00e5 fall m\u00e5ste en proportionalitetsbed\u00f6mning<\/a> f\u00f6rst g\u00f6ras. Lagr\u00e5det konstaterar lakoniskt: \u201dN\u00e5gon s\u00e5dan proportionalitetsbed\u00f6mning som f\u00f6reskrivs i regeringsformen har inte gjorts i remissen\u201d.<\/p>\n

Det enda rimliga<\/strong> hade varit att bostadsminister Peter Eriksson med h\u00e4nvisning till Lagr\u00e5dets f\u00f6r\u00f6dande kritik avst\u00e5tt fr\u00e5n att g\u00e5 vidare med propositionen. Med beklagande skulle bostadsministern i st\u00e4llet ha kunnat tala om f\u00f6r riksdagen att dess tillk\u00e4nnagivanden (h\u00e4r<\/a>\u00a0och h\u00e4r<\/a>) med krav p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 bostadsbyggandet inte kan tillgodoses genom hot om avgiftsreduktion.\u00a0Men det g\u00f6r allts\u00e5 inte Eriksson. Bostadsbristen \u00e4r en f\u00f6r het valfr\u00e5ga och de bostadsl\u00f6sa en f\u00f6r viktig v\u00e4ljargrupp som b\u00e5de regeringspartierna och oppositionen vill locka med l\u00f6ften om att det nu kommer att byggas bost\u00e4der som aldrig f\u00f6rr. Detta med f\u00f6ljden att lagstiftarna i Sveriges riksdag den 7 juni i stor enighet och i likhet med regeringen f\u00f6rv\u00e4ntas strunta i Lagr\u00e5det och godk\u00e4nna propositionen.<\/p>\n

I femte avsnittet av Lagstiftaren och Lagr\u00e5det kommer jag att ta upp tv\u00e5 lagf\u00f6rslag d\u00e4r regeringen i det ena fallet (kriminalisering av sexk\u00f6p utomlands) avstod fr\u00e5n att g\u00e5 vidare till riksdagen efter Lagr\u00e5dets rena\u00a0avstyrkande<\/a>. Medan regeringen i det andra fallet (nya m\u00f6jligheter till uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd f\u00f6r ensamkommande) har valt att i stort sett bortse fr\u00e5n Lagr\u00e5dets s\u00e4llsynt skarpa yttrande<\/a>\u00a0som utmynnar i ”att gr\u00e4nsen h\u00e4r n\u00e5tts f\u00f6r vad som \u00e4r acceptabelt i fr\u00e5ga om hur lagstiftning kan utformas”.<\/p>\n

\u00c5terkommer.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fler bost\u00e4der beh\u00f6ver byggas, det tycker alla riksdagspartier. Men i bostadsbristens Sverige \u00e4r det varken regeringen eller riksdagen som s\u00e4tter spaden i jorden och bygger billiga l\u00e4genheter \u00e5t studenter och nyanl\u00e4nda eller vad annat som p\u00e5 ort och st\u00e4lle efterfr\u00e5gas. Bostadsbyggandet \u00e4r kommunernas uppgift. Samtidigt g\u00e4ller det kommunala sj\u00e4lvstyret, d\u00e4rav rikspolitikernas dilemma, s\u00e4rskilt i valtider.<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[220],"class_list":["post-12285","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-lagradet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12285"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13476,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12285\/revisions\/13476"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}