{"id":1227,"date":"2010-02-06T12:09:24","date_gmt":"2010-02-06T11:09:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/?p=1227"},"modified":"2020-11-03T18:29:48","modified_gmt":"2020-11-03T17:29:48","slug":"tystnaden-om-samerna-ar-inte-sa-tyst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/2010\/02\/06\/tystnaden-om-samerna-ar-inte-sa-tyst\/","title":{"rendered":"Tystnaden om samerna \u00e4r inte s\u00e5 tyst"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r turen kom<\/strong> till mig att inta talarstolen inledde jag lite mjukt med att reflektera \u00f6ver seminariets rubrik: Renn\u00e4ringen st\u00e5r p\u00e5 spel – varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 tyst?<\/em> \u00c4r det verkligen s\u00e5 tyst, undrade jag.<\/p>\n

Dorotea <\/a>har namnsdag p\u00e5 Samernas nationaldag<\/a>, som allts\u00e5 infaller i dag. Vore det inte f\u00f6r att jag i veckan haft anledning att fundera p\u00e5 samefr\u00e5gan och s\u00e4rskilt varf\u00f6r Sverige inte har anslutit sig till ILO-konventionen nr 169 om urfolks r\u00e4ttigheter, skull jag inte ha lagt denna f\u00f6rmiddag och mer \u00e4n det p\u00e5 att skriva det h\u00e4r inl\u00e4gget. Nu g\u00f6r jag det eftersom jag varken vill undanh\u00e5lla vad \u00a0jag sade i talarstolen, eller\u00a0intervjun<\/a> med\u00a0Sameradion.\u00a0Kritiken\u00a0fr\u00e5n Sametingets styrelseordf\u00f6rande bjuder jag ocks\u00e5 p\u00e5<\/a>.<\/p>\n

H\u00e5ll g\u00e4rna ocks\u00e5<\/strong> i minnet att problemet f\u00f6r Sverige med att ansluta sig till ILO-konventionen \u00e4r att konventionen g\u00e5r p\u00e5 kollisionskurs med \u00e4gander\u00e4tten. Tv\u00e5 intressen st\u00e5r emot varandra: den svenska statens intresse av att bevara en ursprungsbefolkning och statens skyldighet att skydda den enskilda \u00e4gander\u00e4tten. Om staten ger samerna r\u00e4ttigheter som inskr\u00e4nker de r\u00e4ttigheter som andra svenskar redan har, s\u00e5 m\u00e5ste staten ers\u00e4tta den ekonomiska f\u00f6rlusten. Europakonventionen och svensk grundlag tvingar n\u00e4mligen staten att fullt ut kompensera f\u00f6r \u00e4gander\u00e4ttskr\u00e4nkningen. Det kan med andra ord bli dyrt f\u00f6r Sverige att ratificera och implementera ILO.<\/p>\n

Det var allts\u00e5 i tisdags som jag deltog i sameseminariet i\u00a0Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens<\/a> regi.\u00a0Som p\u00e5pekades s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger att jag tappade r\u00e4kningen, har Norge ratificerat ILO:s konvention nr 169. Men inte Sverige, och detta d\u00e4rf\u00f6r att Sverige inte \u00e4r Norge, i samesammanhang \u00e4r Norge en extrem.<\/p>\n

F\u00f6rst och fr\u00e4mst.<\/strong> De flesta samer \u00e4r bosatta i Norge. Man r\u00e4knar med en befolkning p\u00e5 50 000-65 000.\u00a0Efter den h\u00e5rda \u201df\u00f6rnorskningspolitiken\u201d som p\u00e5gick i n\u00e4stan hundra \u00e5r har den norska samepolitiken \u00e4ndrats radikalt, i dag \u00e4r norsk samepolitik en central del av regionalpolitiken.\u00a0Den norska staten avs\u00e4tter dessutom mycket mer pengar till samerna (sametinget) \u00e4n vad Sverige g\u00f6r. Man har r\u00e5d att g\u00f6ra det, tack vare oljan, som g\u00f6r att Norge \u00f6ver huvud taget satsar mycket mer p\u00e5 glesbygdsbefolkningen, pyttesm\u00e5 kommuner h\u00e5lls vid liv och har tillg\u00e5ng till fullst\u00e4ndig samh\u00e4llservice tack vare oljepengarna.\u00a0I och med att Norge har haft r\u00e5d att kompensera mark\u00e4garna har man ocks\u00e5 kunnat ansluta sig till ILO-konventionen.<\/p>\n

I Sverige finns det i runda sl\u00e4ngar 2 000 ren\u00e4gare och cirka 20 000 samer. I f\u00f6rh\u00e5llanden till samernas andel av befolkningen f\u00e5r de extremt stor uppm\u00e4rksamhet b\u00e5de i samh\u00e4llsdebatten och p\u00e5 den politiska niv\u00e5n. Det var bl a d\u00e4rf\u00f6r som jag ifr\u00e5gasatte seminariets utg\u00e5ngspunkt om att tystnad r\u00e5der.<\/p>\n

Till exempel.<\/strong>Diskrimineringsombudsman Katri Linna skrev h\u00e4romsistens en gemensam debattartikel<\/a> med Sametingets styrelseordf\u00f6rande Sara Larsson. Det uppfattades v\u00e4l av de flesta som naturligt, r\u00e4tt och riktigt, men \u00e4r i sig en v\u00e4rdem\u00e4tare p\u00e5 att debatten \u00e4r b\u00e5de levande och livlig. Renn\u00e4ringens framtid upplevs som en angel\u00e4genhet f\u00f6r hela landet. Huruvida det \u00e4r konstitutionellt korrekt av DO att strunta i grundlagens krav p\u00e5 att myndigheter ska iaktta objektivitet och saklighet, l\u00e4mnar jag d\u00e4rh\u00e4n den h\u00e4r g\u00e5ngen. Men DO skr\u00e4der inte orden:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r uppenbart att Sveriges regering kr\u00e4nker samers m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att det saknas politisk vilja att g\u00f6ra upp med Sveriges koloniala arv\u201d. Och kr\u00e4nkningen skulle best\u00e5 i att Sverige \u201dinte ger samer m\u00f6jlighet till reellt deltagande i beslut som r\u00f6r dem\u201d.<\/p>\n

”Inte ger samer m\u00f6jlighet<\/strong> till reellt deltagande i beslut som r\u00f6r dom”. Hm. Det \u00e4r precis s\u00e5 maktl\u00f6s jag k\u00e4nner mig n\u00e4r riksdagen klubbar igenom beslut som jag ogillar.\u00a0Som att FRA sedan \u00e5rsskiftet har laglig r\u00e4tt att avlyssna medborgarnas datatrafik. Parentetiskt kan s\u00e4gas att det \u00e4r bland annat d\u00e4rf\u00f6r som jag har tagit steget \u00f6ver till politiken, jag ins\u00e5g att jag nog borde vara med och best\u00e4mma lite mer.<\/p>\n

Faktum \u00e4r att FRA-lagen kr\u00e4nker inte bara mig utan ocks\u00e5 alla som skickar mejl och har ett liv p\u00e5 n\u00e4tet. Och det har v\u00e4l \u00e4ven samerna?<\/p>\n

En annan sak som jag har funderat en del p\u00e5 \u00e4r namnbytena till samiska p\u00e5 fj\u00e4llkartorna. En aktuell strid i namnfr\u00e5gan \u00e4r den\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Men brandfacklan jag kastade in i tisdagens samedebatt tog fasta p\u00e5 det faktum att n\u00e4r maken och jag vandrar i fj\u00e4llen s\u00e5 blir vi ibland r\u00e4tt bortkollrade av att 99,9 procent av alla namn p\u00e5 den livsviktiga kartan \u00e4r p\u00e5 samiska.<\/p>\n

I STF:s<\/a> resehandb\u00f6cker som vi har med oss finns bara de invanda svenska namnen, s\u00e5 vi f\u00e5r r\u00e4tt sv\u00e5rt att orientera oss p\u00e5 fj\u00e4llet. Fr\u00e5gar vi den bofasta fj\u00e4llbefolkningen s\u00e5 kan den i regel ocks\u00e5 bara namnen p\u00e5 svenska.\u00a0Att detta missgynnar turistandet i svenska fj\u00e4llv\u00e4rlden \u00e4r uppenbart, vad t\u00e4nker STF g\u00f6ra \u00e5t den saken? Kanske tala med Lantm\u00e4teriet som tillverkar kartorna?<\/p>\n

Till sist. <\/strong>I sammanhanget kan jag inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka p\u00e5 fj\u00e4llbondefamiljen i Bj\u00f6rkede i norra J\u00e4mtland, som jag och maken blev bekanta med i samband med en fj\u00e4lltur f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan. Familjens\u00a0g\u00e5rd<\/a> har g\u00e5tt i arv i rakt nedstigande led sedan 1790. \u00c5r 1888 inl\u00f6stes g\u00e5rden av staten f\u00f6r att bli renbetesland, och den f\u00f6re detta \u00e4garen blev arrendator. Liksom sl\u00e4ktingarna som har arrenderat g\u00e5rden d\u00e4refter, och s\u00e5 vidare fram till i dag. Fj\u00e4llb\u00f6nderna i Bj\u00f6rkede upplevde sig som ett slags undantagsjon p\u00e5 den mark som deras egna f\u00f6rf\u00e4der hade odlat upp under svett och m\u00f6da. Och det med statens v\u00e4lsignelse. Samma stat som sedan tog marken ifr\u00e5n dem bara i syfte att renn\u00e4ringen skulle kunna breda ut sig p\u00e5 \u00e4nnu st\u00f6rre omr\u00e5den.<\/p>\n

Men dessa fj\u00e4llb\u00f6nder har sv\u00e5rt att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd. De har ingen intresseorganisation som f\u00f6r deras talan och ingen ILO-konvention att falla tillbaka p\u00e5. De f\u00e5r inga statliga anslag som deras rikare samiska grannar.<\/p>\n

Man kan undrar<\/strong> vilka som har varit tysta f\u00f6r l\u00e4nge.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r turen kom till mig att inta talarstolen inledde jag lite mjukt med att reflektera \u00f6ver seminariets rubrik: Renn\u00e4ringen st\u00e5r p\u00e5 spel – varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 tyst? \u00c4r det verkligen s\u00e5 tyst, undrade jag. Dorotea har namnsdag p\u00e5 Samernas nationaldag, som allts\u00e5 infaller i dag. Vore det inte f\u00f6r att jag i veckan haft…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[264,257],"class_list":["post-1227","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-politikerlivet","tag-samer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1227","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1227"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1227\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13698,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1227\/revisions\/13698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1227"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1227"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariaabrahamsson.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1227"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}