Riksdagen skulle bara våga förbjuda koranbränning

Den svenska regeringen ”fördömer starkt” de ”islamofobiska handlingar” som förekommit vid manifestationer i Sverige, meddelade Utrikesdepartementet häromdagen efter att den Islamska konferensorganisationens 57 arabstater krävt lagliga åtgärder mot koranbränningar. Brännandet av koranen, eller någon annan helig skrift, var enligt UD kränkande och respektlösa handlingar och uttryck för rasism och främlingsfientlighet.

Ett klart och tydligt avståndstagande från vad som enligt gällande svensk lagstiftning är tillåtna uttryck för yttrandefriheten. Medan regeringen inte riktar ett uns kritik mot det våld och hot som riktats mot svenska intressen från Pakistan, Afghanistan, Saudiarabien och andra muslimska länder.

I kväll möts USA:s president och Ulf Kristersson i Vita huset. Ser ni scenen framför er? Joe Biden och Sveriges statsminister sitter med pannor i djupa veck och diskuterar förutsättningarna för att den svenska medlemsansökan ska godkännas vid Natos toppmöte i Vilnius nästa vecka. Med på resan är utrikesminister Tobias Billström. – Vi arbetar stenhårt, men ytterst är det upp till Turkiet och Ungern, understryker han i DN (5/7). Samtidigt här hemma lämnar människor in nya tillståndsansökningar hos polisen om att bränna koranen och heliga skrifter utanför moskéer och på andra ställen. De hårda fördömandena från Erdogan, Påven, FN, talibanstyret och andra skurkregimer tycks bara ytterligare ha triggat människor att visa sin avsky för den muslimska religionen och dess utövare. Och polisen sitter med bakbundna händer. Detta efter Kammarrättens dom där polisen fick bakläxa när den vägrade tillstånd till koranbränningar. Polisens bedömning att ”den allmänna säkerheten” inte kunde garanteras, godtogs inte av domstolen som slog fast att ”de ordnings- och säkerhetsproblem som Polismyndigheten hänvisar till inte har en tillräckligt tydlig koppling till de planerade sammankomsterna eller deras omedelbara omgivning för att vägra tillstånd”.

Polisen och chefen för Center mot våldsbejakande extremism, Jonas Trolle, har i dagarna förklarat (bl a här, här och här) hur han ändå ser en juridisk möjlighet att få slut på koranbränningarna. Medan medborgarnas fri- och rättigheter, bl a yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet, enligt grundlagen kan begränsas genom vanlig lag med hänsyn till rikets säkerhet, får polisen enligt ordningslagen vägra tillstånd (läs: tillstånd att tutta på koranen framför ögonen på muslimer) bara om det är nödvändigt ”med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning …”.

Ingen som hört intervjuerna med Trolle kan ha missat hans frustration över att det i polisens rättesnöre, dvs ordningslagen, inte har skrivits in en avslagsgrund om hot mot rikets säkerhet när detta ändå skulle ha varit möjligt enligt grundlagen. Vad Trolle vill göra åt saken? Jag fick intrycket att han helst vill att polisen och domstolarna ska tolka/läsa in grundlagsmedgivandet direkt i ordningslagen, vilket juridiskt sett inte är möjligt. I andra hand och mer realistiskt vill han ändra ordningslagen så att polisen kan vägra koranbränningar med hänvisning till rikets säkerhet, eller terrorism, som terrorexperten Trolle föredrar att kalla agerandet.

Smart! Vad väntar politikerna på?

Låt mig krångla till det. Regeringsformen är i första hand en anvisning till lagstiftaren. Och när regeringar – av olika kulörer – vill inskränka en eller annan grundlagsskyddad mänsklig rättighet, ofta med hänvisning till ökad effektivitet i brottsbekämpningen, blir såklart följden att medborgarnas yttrandefrihet eller andra rättigheter naggas i kanten. Så långt i lagstiftningsprocessen har Mediesverige ofelbart vaknat till liv och landets journalistkår gett sig ut på krigsstigen i spalterna, radio och TV. Vadnu? Ska Sveriges stolta yttrandefrihet strypas för att regeringen – oavsett kulör – tycker det är viktigare att hålla diktatorer och skurkstater på gott humör? 

Här börjar regeringen och riksdagspartierna bli skärrade, och det på goda grunder. I riksdagen sprider sig tvivlet från partigrupp till partigrupp. Är Trolles lagändring verkligen en bra idé? Det tycker regeringen – så länge Sverige inte är med i Nato överväger intresset av att hålla Erdogan på gott humör – och föreslår riksdagen att hänsyn till riket säkerhet ska skrivas in ordningslagen, precis som grundlagen hela tiden har varit öppen för. Hmmm. Nu erinrar sig lagstiftaren, som för övrigt gärna vill bli omvald, att grundlagen dessbättre även innehåller en demokratisk minoritetsregel, som innebär att ett rättighetsbegränsande lagförslag på yrkande av tio av riksdagens ledamöter ska vilandeförklaras ett helt år, så att riksdagen får möjlighet att grundligt överväga om rättighetsinskränkningen verkligen är nödvändig. Hurra, vad kloka våra grundlagsfäder var en gång i tiden!

Allt frid och fröjd tills en partistrateg på något riksdagskansli bläddrar i almanackan och konstaterar att när det där året har gått och beredningen av lagförslaget ska återupptas, då är det bara ett år kvar till valet 2026. Och oavsett om Sverige då är Nato-medlem eller inte uppfattas det som politiskt oklokt att driva igenom lagförslaget och därmed i praktiken återuppliva det gamla förbudet mot att häda en religion. Vips, så dras förslaget tillbaka, och allt förblir vid det gamla.

Räck upp en hand den som tror att riksdagen – när det kommer till kritan – skulle rösta igenom den begränsning av yttrandefriheten som Jonas Trolle vill se.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.