I samma ögonblick jag slog i hop Revolutionens första offer – En berättelse om en granskning av Lina Makboul kom flashen att Högsta domstolen inte prövar förtalsmålet mot Cissi Wallin. Min omedelbara reaktion var att där sattes punkt i metooföljetongen Cissi Wallin vs Fredrik Virtanen. Ja, juridiskt sett, men inte på ett mänskligt plan. Virtanens ödelagda yrkesliv lär inte återupprättas av att förtalsdomen mot Wallin står fast.
Som Makbouls granskning visar kastade Mediesverige källkritiken över bord i jakten på metooberättelser. Återigen upplever jag olustkänslan av att man förväntades stå på den ”goda” sidan, det vill säga dras med i drevet, med i vissa fall förfärliga konsekvenser som följd. Minns hur jag som lagstiftare baxnade över den icke ifrågasättande inställning som riksdagspolitiker från alla partier visade prov på när de 2017 slöt upp i Bankhallen för att inför tv-kamerorna läsa upp vittnesmål från uppropet #imaktenskorridorer. Berättelser som saknade underskrift och som ingen hade en susning om ifall de var sanna eller påhittade. Nej, jag tänker inte återge mitt samtal med dåvarande gruppledning.
Åter till december 2019. Stockholms tingsrätt dömer Cissi Wallin för grovt förtal efter att hon 2017 i sociala medier pekat ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman trots att hennes polisanmälan 2006 underkändes och förundersökningen mot Virtanen lades ner. Wallin försvarade sig med att hennes spridande av Virtanens namn bidrog till Metoorörelsens genombrott i Sverige. En ursäkt som tingsrätten inte godtog.
Domen överklagades. Som enda åhörare i hovrätten hörde jag Wallins försvarare Percy Bratt argumentera att CW måste få namnge Virtanen som våldtäktsman, eller för att citera Bratt, ”berätta vad hon varit med om”. Rätt märkligt argumenterat av den med lagstiftningen förtrogne advokaten Bratt. För som bekant är det inte tillåtet att ge stor spridning åt påståenden om att en icke dömd person har begått ett allvarligt sexualbrott. Föga överraskande fastställde Svea hovrätt tingsrättens fällande dom.
Och i förra veckan meddelade alltså Högsta domstolen att den inte beviljar Cissi Wallin prövningstillstånd. För egen del ser jag fortfarande inget skäl att mjuka upp förtalsreglerna. Av annan uppfattning är förre justitierådet Göran Lambertz som utvecklar sina skäl bl a här. Såvitt jag vet har dessbättre inga initiativ tagits från politiskt håll för att få till en ordning där kvinnor kan peka ut män – och vice versa – utan att riskera straff eller skadestånd. Inaktiviteten får väl som så ofta förklaras med att regering och riksdag hittills inte har funnit opinionen tillräckligt högljudd och stressande.
Uppdrag gransknings #metoo och Fredrik Virtanen är bortplockad från SVT Play. Det kan väl knappast bero på bristande datautrymme? I vilket fall är det synd. För programmet har fått förnyad aktualitet genom Makbouls bok och Högsta domstolens beslut i förtalsfallet Wallin. En återpublicering/visning av UG:s metoogranskning skulle dels bli en viktig påminnelse om hur förödande konsekvenserna kan bli när medier drabbas av masspsykos. Dels skulle SVT få ett snyggt tillfälle att i allmänhetens och demokratins tjänst markera att tiden är förbi då trakasserier och övergrepp på kvinnor kunde pågå år efter år med en slags tyst acceptans från samhällets sida. Den förtjänsten kan metoorörelsen inte frånkännas. Så vad väntar SVT på? Gör reportaget tillgängligt för tittarna igen.
Lina Makbouls bok är ohyggligt avslöjande med veritabla häxjakter som inte bara ödelade karriärer men också medverkade till självmord. Förföljelsen av författaren och hennes sökande av den objektiva sanningen är oerhört skamlig och Metoorörelsen har cementerat sin position på vänsterkansten och visat vad ett drev är förmöget till med inflytelserika ledarpersoner och god tillgång till kapital för att driva mål i domstolar.