Är det forskningsministerns avsikt att jämställdhetsintegreringen av litteraturlistor vid landets universitet och högskolor ska vara så radikal att redan utlysta kurser ställs in?

På Svenska Dagbladets ledarsida har Ivar Arpi i flera artiklar (bla här, här och här) granskat Statsvetenskapliga institutionen i Lund. Där har en lektor fått se sin litteraturlista jämställdhetsintegreras så till den grad att hans kurs som byggde på originaltexter av fascister från förra sekelskiftet, i strid med hela upplägget av kursen kompletterades med en nutida kvinnlig författare. Till saken hör att det över huvud taget inte gick att finna några kvinnliga facistiska författare från den aktuella tidsepoken. Fullt förståeligt ansåg sig universitetslektorn utsatt för ett övergrepp, kursen ställdes in och studenterna fick söka sig någon annanstans. Hur det kunde gå så här långt? Boven i dramat tycks vara det nationella genussekretariatet i Göteborg som har regeringens uppdrag att agera stöd åt universitet och högskolor så att dessa jämställdhetsintegrerar på ”rätt” sätt, och dit hör bl a att uppnå procentuell likställdhet mellan manliga och kvinnliga författare på lärosätenas litteraturlistor.

Nu finns det förvisso en möjlighet till undantag från könsintegreringskravet på litteraturlistor. Om det i en särskild motivering förklaras varför andelen kvinnor på listorna understiger 40 procent så kan det hända att en sådan manlig dominans tillåts passera. För som det heter i den statsvetenskapliga institutionen i Lunds bemötande i ärendet (dvs bemötande av Ivar Arpi), ”argument och kvalitet trumfar andra kriterier”.

Jag har inget emot att ”jämställd” kurslitteratur ges rättmätig plats på litteraturlistor. Men i fallet med Statsvetenskapliga institutionen i Lund har man gått längre. Jag repeterar: Där tvingades lektorn se sin litteraturlista kompletterad med en författare som över huvud taget inte hade med hans kurs att göra. Och kursen ställdes in.

Var det verkligen forskningsministerns avsikt att Nationella sekretariatet för genusvetenskapen så radikalt skulle stödja den aktuella institutionens jämställdhetsintegrering av litteraturlistor att hela universitetskurser ställs in?

När jag vid riksdagens frågestund fick tillfälle att ställa den frågan till forskningsministern (skrålla till mitt namn) svarade hon att Statsvetenskapliga institutionen i Lund själv har svarat på detta och sagt att ”argument och kvalitet trumfar andra kriterier”. ”Då gäller det att det är på det sättet hela vägen”, underströk ministern för mig och rekommenderade läsning av svaret.

Efter den uppsträckningen drabbades jag såklart av obehagskänslan att ha fått allt om bakfoten. Så fort frågestunden var över kilade jag därför tillbaka till tjänsterummet, letade fram svaret från institutionen som Hellmark Knutsson myndigt hade hänvisat till, och läste här och här och här.

Men jag blev faktiskt bara mer övertygad om att det inte var jag utan forskningsministern som hade missförstått det hela. För om det gäller att ”argument och kvalitet trumfar andra kriterier”, borde väl en kvinnlig författare utan anknytning till själva ämnet inte tvångsvis kunna hamna på den stackars lektorns litteraturlista?

Kanske borde Hellmark Knutsson ändå fråga sig hur det är ställt med den akademiska friheten i Sverige? Till och med i Norge som har infört könskvotering till bolagsstyrelser kritiseras vi för könskvoterade litteraturlistor.