Säga vad man vill men det är något extra att vakna på morgonen med njutångesten att visst ja, i dag har jag en artikel publicerad i hederlig gammelmedia! I Expressen Kultur (!) skriver jag om Mangafallet med anledning av riksdagsbehandlingen av min motion som jag tidigare i dag försvarade i kammaren. Om jag får säga det själv tror jag att jag i talarstolen rätt hyggligt (länken MA) lyckades förklara varför vi lagstiftare gör klokt i att skilja på tecknade fantasifigurer i sexuella situationer (Mangabarn) och verkliga sexuella övergrepp på verkliga barn av kött och blod. Som väntat gick det sämre för min motion, men lita på mig, jag återkommer i ämnet.

En annan höjdpunkt i veckan var onsdagskvällens rundvandring i riksdagshuset med dussintalet SWEOR. Nu besitter jag tyvärr inte tillräcklig lokalkännedom för att titulera mig riksdagsguide, men en och annan anekdot kunde jag ändå bjuda på. Till exempel att den öppna spisen i Sammanbindningsbanan tidigare var inmurad i väggen då dess rökgång puffade ut rök i vad som kunde uppfattas som stjärten på Moder Svea som pryder fasaden på riksdagshusets östra sida. Den sakupplysningen muntrade upp.

Stoppet i Kvinnorummet orsakade däremot en viss förstämning. Självklart all heder åt föregångskvinnorna i svensk politik, men varför i herrens namn ska man isolera porträtten av dem till ett avgränsat litet rum i den södra gången till gamla riksdagshuset? Nej, jag begriper inte det och det gjorde inte Sweorna heller, kan jag meddela.

På tal om kvinnor infaller strax den internationella kvinnodagen. Själv avvaktar jag firandet tills på måndag, då möts vänsterledaren Jonas Sjöström och jag på Södra Latin i en debatt om jämställdhetspolitiken. Det kan bli intressant, så jag återkommer till det.