Riksmötet öppnades högtidligen i eftermiddags. Äntligen, säger alla vi som längtar efter att återigen med hull och hår få ägna oss åt politiken. Samtidigt kan jag föreställa mig ångesten hos Socialdemokraterna som allt intensivare kommer att avkrävas besked om var de egentligen står i politiken. Bland annat i den brännheta frågan om vinster i välfärden. Min främsta huvudvärk är inte alls vinsterna i sig, utan hur många anställda i den privata välfärdssektorn – vården, skolan och omsorgen – som Socialdemokraterna och LO kan tänka sig att sparka om S-partiet förbjuder välfärdsföretag att gå med vinst?

Nästa stora och för Socialdemokraterna ångestframkallande fråga i inrikespolitiken gäller vilka andra partier Stefan Löfven tänker sig att bilda regering med om han skulle få chansen att göra det efter valet 2014?  I dag är det ingen som vet.

Sverige är en rättsstat, inskärpte Statschefen i riksdagens talarstol i sitt öppningsanförande. Jag nickade instämmande åt självklarheten i min bänk och bläddrade i minnet men kunde inte komma på att jag tidigare har hört kungen säga något lika viktigt och förpliktigande. Majestätet gjorde också en markering mot brott och otrygghet med betoning på äldres och yngres rädsla för att utsättas för brott. Jag nickade instämmande även till detta. Ett  musikstycke senare med Lise & Gertrud, nej, det är inte varje dag man hör Bob Dylans Blowin’ in the wind framföras i kammaren, höll statsminister Fredrik Reinfeldt sin sjunde regeringsförklaring.

Det ligger inte för mig att på beställning falla i trans för den stora ledaren men jag måste medge att jag blev väldigt förtjust i regeringens 1,5-miljardersförstärkning av rättsväsendet. På den punkten blev också kungen omedelbart bönhörd, tyckte väl att han såg ovanligt nöjd ut när han lämnade kammaren! Regeringens budgetproposition presenteras dock i sin helhet inte förrän på torsdag, först då vet vi säkert hur den aviserade 23-miljardesinvestering i konungariket Sverige konkret faller ut. För egen del befinner jag mig då i London, på idékonferens om välfärden i Stiftelsen Fritt Näringslivs regi. Ber alltså att få återkomma i frågan.

Men innan jag stänger ner för i kväll måste jag gratulera oss som får allergiska utslag av tanken på tvångskvotering av kvinnor till börsnoterade bolagsstyrelse. I den frågan har EU-kommissionens kvoteringsapostel Viviane Reding av allt att döma lyckligtvis huggit i sten. Och varför är det bra? Jo, därför att EU inte har ett smack att göra med hur ägarna till svenska eller för den delen andra EU-länders aktiebolag komponerar sina styrelser!