Själv tror jag inte en sekund att Oslos Byrett över huvud taget övervägde att tillmötesgå Anders Behring Breiviks begäran om öppna dörrar vid dagens domstolsförhandling, där han häktades för fredagens attentat mot norska regeringskansliet och massakern på lägerfirande ungdomar på Utöya.
Häktningsförhandlingar inför öppen ridå är sällsynta, både i Norge och Sverige. Det vanligaste skälet är att öppenhet i sådana här sammanhang riskerar att försvåra förundersökningen och i slutändan leda till att färre skyldiga och i värsta fall fel personer döms i domstolen. Självklart kan brottsutredningen på det här stadiet behöva hållas hemlig, inte minst för att undvika att eventuella medskyldiga alltför tidigt får insyn i utredningsläget.
Mycket riktigt, risken för att Anders Behring Breivik i samband med dagens förhandling skulle utnyttja offentligheten till att skicka hemliga koder till eventuella medhjälpare – och på så vis sabotera polisens arbete – anförs som grund för domstolens beslut att inte släppa in allmänheten och den församlade världspressen i rättssalen. Dessutom fanns det en hotbild utifrån mot de agerande i domstolen. Häktningsdomarens beslut var det enda rimliga.
Mer spänd är jag inför domstolens beslut om insynen när det så småningom blir dags för huvudförhandling mot Anders Behring Breivik. Precis som i Sverige är i Norge huvudregeln offentlighet. Att rättegången äger rum för öppna dörrar utgår jag alltså ifrån. Men kommer domstolen i Norge att bestämma att rättegången mot landets mest hatade människa sedan Vidkun Quisling ska tv-sändas?
Till skillnad från i Sverige har Norge redan den möjligheten, och såvitt jag har uppsnappat finns det 80 åhörarplatser i den aktuella rättssalen.
Så nej, det är ingen idé att sätta sig på Oslotåget och åka dit. Knappt ens för journalister. Så håll tummarna för att det blir en tv-sänd rättegång mot Norges, Nordens, ja en av Europas värsta massmördare i modern tid.